444 meter under vattenytan

- Det var lugnt och skönt där nere, mycket god sikt, uppåt 20 meter och slät moränbotten, säger löjtnant Peter Wrahme, maskintjänstchef URF.

Ubåtsräddningsfarkosten URF har genomgått stora modifieringar under ett antal år. I stort sätt är det endast tryckskrovet som är kvar från URF MKI. Bland annat har URF:en ett helt nytt framdrivningssystem installerats. URF:en har nu åtta stycken thrustrar och ett trim- och viktregleringssystem, som gör henne lättare att manövrera än tidigare.

Testerna i lördags var det sista av många tester för att få URF:en i full drift. URF:en ingår i ubåtsräddningssystemet tillsammans med dykeri- och ubåtsräddningsfartyget HMS Belos för att kunna rädda en ubåtsbesättning från havsbotten.

URF är den ubåtsräddningsfarkost i världen som kan rädda flest personer samtidigt och har störst kapacitet. 35 personer (en hel svensk ubåtsbesättning) kan räddas i ett lyft, trycksatt, från havets botten. Därefter lyfts URF:en ombord på HMS Belos och dockar med tryckkammarsystemet. När ubåtsbesättningen väl är i tryckkammarsystemet kan de under kontrollerade former tas upp till atmosfärstryck utan att få tryckfallssjuka. URF:en är även designad för att kunna flygtransporteras och bogseras till ett olycksområde.

Sverige har en rad samarbeten med andra länder inom ubåtsräddningsområdet till exempel med Norge, Polen och Storbritannien. HMS Belos med URF är en eftertraktad resurs internationellt. Årligen sker internationella ubåtsräddningsövningar för att kunna rädda ubåtsbesättningarna ifall olyckan skulle vara framme. Ett kvitto på systemets funktion är att HMS Belos har evaluerats inom Natos ubåtsräddningssystem till "Mothership Gold Status". HMS Belos är också kompatibel med Natos ubåtsräddningsfarkost NSRS.

Det svenska ubåtsräddningssystemet är en förutsättning för att Försvarsmakten ska kunna genomföra verksamhet med våra ubåtar, och det är av stor vikt att ubåtsbesättningarna har förtroende för ubåtsräddningssystemet.