![FMDNC, Försvarsmaktens dykeri och navalmedicinska centrum.
Väl inne i dyktanken lägger dykarna ett pussel för att öva sig på att hantera den djupberusning som uppstår vid djupare dyk. Djupberusning kommer av att dykarna andas kvävgas under högt tryck och ger en berusning som påminner om alkoholberusning. Den försvinner så snart dykarna kommer upp till ytan igen.]()
Väl inne i dyktanken lägger dykarna ett pussel för att öva sig på att hantera den djupberusning som uppstår vid djupare dyk. Djupberusning kommer av att dykarna andas kvävgas under högt tryck och ger en berusning som påminner om alkoholberusning. Den försvinner så snart dykarna kommer upp till ytan igen.
Foto: Michaela Linge/Försvarsmakten
![FMDNC, Försvarsmaktens dykeri och navalmedicinska centrum.
Sofia Löveborn från Sjöstridsskolan har precis klivit ur dyktanken och får andas oxygen.]()
Sofia Löveborn, dykare på Sjöstridsskolan, har precis klivit ur dyktanken och får andas oxygen.
Foto: Michaela Linge/Försvarsmakten
![FMDNC, Försvarsmaktens dykeri och navalmedicinska centrum.
Med hjälp av olika mätinstrument registreras eventuell förekomst av kvävgasbubblor i blodet.]()
Med hjälp av olika mätinstrument registreras eventuell förekomst av kvävgasbubblor i blodet hos dykarna.
Foto: Michaela Linge/Försvarsmakten
Hos FMDNC, Försvarsmaktens Dykeri och Navalmedicinska Center i Karlskrona pågår ständigt olika tester och försök inom dykeriområdet. Just nu arbetar man med ett forskningsprojekt tillsammans med KTH och Östra sjukhuset i Göteborg, där man tittar närmre på i vilken utsträckning oxygen kan minska risken för att en dykare ska drabbas av dykarsjuka.
- Dykarsjukan är nyckfull såtillvida att man inte med säkerhet kan säga när eller varför en dykare drabbas. En och samma dykare kan klara sig helt utan bekymmer vid ett dyk, men utveckla dykarsjuka vid nästa trots att rutiner och försiktighetsåtgärder följs till punkt och pricka. Så forskningen på det här området är långt ifrån avslutad, säger Johan Douglas, dykläkare på FMDNC.
En dykare utför ofta flera dyk med korta mellanrum. Det som studeras just nu, är om det kan vara fördelaktigt för dykaren att andas oxygen, dvs syre mellan dyken istället för vanlig luft.
Dyktabeller visar hur länge en dykare får vistas på ett visst djup. Ju djupare dyk desto kortare tid kan man dyka. I testet är dykarna inne i tryckkammaren i 10 minuter på motsvarande 42 meters djup. Den tiden är vad dyktabellen tillåter. Så snart dykarna kommer ut från tryckkammaren får de andas 100% oxygen under 30 minuter. Forskarteamet som undersöker dykaren med jämna mellanrum använder dels en doppler, ett slags stetoskop, för lyssna efter knastersljud i dykarnas hjärtan som uppkommer av gasbubblor. Likaså används ultraljud för att se om det har bildats gasbubblor av kvävgas i hjärtat. Dykarna får också lämna blodprov för analys.
Allt jämförs sedan med testresultat där dykarna istället andats vanligt luft mellan sina dyk.
- Statistiskt sett ser vi två till tre fall per år av dykarsjuka i Försvarsmakten. Vi har fått indikationer som tyder på att dyk på cirka 40 meters djup kan vara något överrepresenterade jämfört med andra djup. Därför passar vi nu på att verifiera våra dyktabeller och väljer att dyka ner till just 42 meter, säger Johan Douglas.