Den grundläggande militärutbildningen, GMU, är indelad i sju olika delar som kallas projekt. Projekten varierar i tid. Det kortaste på några dagar till det längsta som är fyra veckor. GMU:n i Kiruna är nu inne i det fjärde projektet, "Skyddsvakten bevakar". Under tisdagen var plutonen uppdelad i två täter. Rekryterna som jobbade i stridspar gick igenom ett stationssystem med olika scenarion där de skulle agera som skyddsvakt.
Lärorikt
En av de 27 rekryterna är 19-årige Melsik Harytjunjan från Stockholm, och han är hittills mycket nöjd med utbildningen.
– En väldigt lärorik utbildning så här långt, man får lära sig hantera olika situationer både enskilt och i grupp, man växer verkligen som människa. Vi håller ihop och hjälper varandra för att klara det här, en för alla, alla för en, säger Melsik.
Mentorskap
– Vi är så klart väldigt nöjda att alla är kvar i utbildningen, säger kapten Stefan Johansson, plutonchef och ansvarig för årets GMU vid Lapplandsjägargruppen och fortsätter:
– Det är nog många faktorer som gör att vi fått det att fungera så bra, gruppen tog snabbt form och de stöttar varandra på ett bra sätt samt att vi är noga med att använda oss av mentor i utbildningen. I årets GMU har vi Frida Johansson som mentor, hon gjorde GMU här hos oss på Lapplandsjägargruppen 2012.
– Jag har verkligen en jätterolig roll i utbildningen här, jag fungerar som länk mellan rekryterna och befälslaget. Dessutom kan jag hålla i viss del av utbildningen, bland annat har jag hand om det mesta av den fysiska träningen. Jag jobbar också med att peppa rekryterna, vi ska bara fixa det här hela vägen in i kaklet, säger en entusiastisk Frida Johansson.
"Man klarar mer än man tror"
En annan av rekryterna är Karin Jansson, Karin är bosatt i Lund i Skåne, hela 140 mil fågelvägen från Kiruna.
– Jag hade några orter att välja på så jag tog det som lät mest spännande och det har hittills varit jättebra även om det varit jobbigt vid vissa tillfällen. I början tänkte man lite för mycket på sig själv men med tiden formades vi som grupp och alla stöttar varandra på ett bra sätt. Man inser ganska fort att man klarar mer än man tror. Det gäller att fokusera på att göra det man ska utan att fundera så mycket, säger Karin som också betonar vikten av att ha en mentor.
– Frida är helt fantastisk, vi kan fråga henne om allt. Det gör också att man inte behöver vara orolig eller stressa upp sig i onödan inför något vi ska göra. En trygghet för oss alla, avslutar Karin Jansson.