Sammanlagt deltog omkring 1 100 personer från Försvarsmaktens staber och flera civila myndigheter i övningen som syftade till att öva den nationella ledningsförmågan och samverkan med andra myndigheter inom ramen för totalförsvaret. Fokus för övningen var att öka stabernas förmåga att leda planering, genomförande och uppföljning av operationer i den gråzon som finns innan krig utbryter, något av det svåraste ett samhälle kan ställas inför. Det kan handla om cyberattacker, påverkansoperationer och olika former av sabotage mot viktiga samhällsfunktioner.
– Det här var en väldigt viktig övning. Nu fick vi hänga med i högkvarterets tempo, ta order av dem och vara med i deras diskussioner. De order och styrningar vi fick omarbetades för att bli konkreta och begripliga innan de sedan gick vidare ut till våra operativa hemvärnsförband. Och det tycker jag har fungerat mycket bra. Den största utmaningen för oss har varit att lära oss att förstå exakt hur högkvarteret jobbar, hur de tänker och vad som är viktigt för dem. Men det tycker jag att vi lyckats bra med. Vi fick snabbt igång rutinerna och kom in i en bra rytm med en bra lägesuppföljning. Både planering och genomförande har fungerat mycket bra parallellt. Det jag kan säga är att den här staben inte kommer vara gränssättande vid lösandet av skarpa uppgifter, säger överstelöjtnant Jarmo Koski, chef för den norra militärregionala staben.
Totalförsvarssamarbete i rätt riktning
Under övningen är det Försvarsmaktens insatsledning som varit i fokus, men det är inget som bekymrar Mikael Frisell.
– Det är väldigt bra och av största vikt att man övar insatsledningen. Och särskilt bra är det att vi även kunnat inkludera länsstyrelserna och polisregionerna. Jag träffade landshövdingen igår och jag uppfattar det som att de känner sig väldigt trygga med situationen och att övningar av det här slaget även ger dem stora möjligheter att utveckla sin organisation.
Nu är Ledningsövning 16 en i grunden militär övning, men inom totalförsvarssamarbetet genomförs även övningar i de civila myndigheternas regi.
– I onsdags, dagen innan den här övningen startade var vi med i en civil krisövning som Länsstyrelsen i Norrbotten höll i och det var mycket givande, säger Anders Killmey, genomförandechef, norra militärregionala staben.
Försvarsmakten har alltid haft ett samarbete med det civila samhället på ett eller annat sätt. De senaste åren har samarbetet fördjupats och utvecklats ytterligare.
– Vi har tagit stora kliv i rätt riktning och det är mycket positivt, säger Mikael Frisell.
Ledningsplutonen – en viktig komponent
En av de soldater som deltog i övningen ärJonny Eriksson som gjorde värnplikten 1998 på F 21. Efter drygt 18 års frånvaro från det militära gjorde han comeback i grönkläderna, nu som stabsassistent i den ledningspluton ur Hemvärnet, som arbetar med att stötta den militärregionala staben. Och han är nöjd med övningen.
– Med tanke på att jag är ny i både Hemvärnet och i min befattning så tycker jag att det har gått bra. Jag har ju fått bra stöd från de mer erfarna gruppmedlemmarna och lärt mig väldigt mycket. Det har varit kul, särskilt när man börjar förstå hur allt fungerar och man märker att det flyter på.
Att ledningsplutonens närvaro är av stor vikt för den militärregionala stabens arbete råder inga tvivel om.
– Det är väldigt värdefullt för oss att få det här stödet. Och genom att träna tillsammans uppnår vi den gemensamma effekten, säger Anders Killmey.
Även stabschefen Jarmo Koski gläds åt stabsassistenternas närvaro.
– De är väldigt duktiga och deras arbete innebär en otrolig skillnad för oss. Nu kan stabspersonalen fokusera på sina huvuduppgifter istället för att behöva tänka på allt det praktiska runt omkring.