Tanken med resan som i år hölls för tolfte gången var att ge kadetterna en inblick i en av de mest skrämmande konflikterna i Europa i modern tid. Genom att bland annat följa i den mytomspunna insatsen BA01:s fotspår vävde deltagarna samman ämnen som taktik, pedagogik, folkrätt och ledarskap, ämnen kadetterna läst under hösten. Under resan som bland annat gick till Sarajevo, Vares, Mostar och Srebrenica var det kadetterna själva som stod för innehållet. De har själva fått läsa in sig på olika händelser och situationer för att slutligen presentera dessa för sina plutonskamrater på plats i Bosnien.
– Man blir lite stel i kroppen av allt bussande mellan platserna, men samtidigt är det spännande att se de faktiska platserna. Många fasader saknar fortfarande puts där kulorna träffat och det ger en helt annan sinnesstämning. Att befinna sig i Srebrenica och läsa namnen på de som mördades i folkmordet påverkar en definitivt. Samtidigt var det också en glädje att se reaktionerna på vår närvaro i Vares där invånarna fortfarande är tacksamma för den insats svenska soldater gjorde, säger kadett Arvid Brodrej.
Vädret pendlade mellan solsken och värme i Mostar till dimma och snö på Mont Igman där kadetterna tog sig till toppen för att titta på den stuga soldaterna i BA01 byggde för att sysselsätta sig. För många av kadetterna som själva gjort utlandstjänstgöring runt om i världen blev det också en påminnelse om egna insatser samtidigt som de som ännu inte hunnit ut fick en känsla av hur det kan vara att åka ut och vilka utmaningar det innebär. Varken magsjuka eller tidiga morgnar lade sordin på stämningen.
Ett av besöken gick bland annat till ett mentalsjukhus som två grupper svenska soldater fick i uppdrag att bevaka under sex veckor. Uppgiften svällde från ren bevakning till att inbegripa allt från vedhuggning till den hemska uppgiften att begrava patienter som dog, allt medan man befann sig mitt mellan kroater och bosniaker. Vissa av patienterna var fortfarande i livet och kom glada i hågen fram till kadetterna där språkförbistring tyvärr gjorde att konversationen inskränkte sig till leenden och gester.
– Jag hade väl i ärlighetens namn inte särskilt stora förväntningar men både Bosnien som land och fältövningen som sådan blev ändå en lärorik upplevelse. Jag skulle lätt kunna tänka mig att åka tillbaka civilt till åtminstone Sarajevo, säger kadett Jens Näslund.