– Studien ger förslag på vilka beslut som behöver tas i närtid och hur tillväxten mot 2035 bör inledas. I ett första steg måste nuvarande organisation ytterligare bemannas, utrustas och övas. Därefter behöver Försvarsmakten växa både i volym och med nya kompetenser för att förstärka uthålligheten, säger kommunikationsdirektör Marcela Sylvander.
För att Försvarsmakten ska kunna försvara Sverige 2035 krävs fler krigsförband, ny materiel och nya förmågor. Till exempel behövs fler armébrigader, korvetter, ubåtar och stridsflygplan samt utökade resurser för ledning och logistik. Därtill behövs även ökade satsningar inom cyber- och underrättelseförmåga, obemannade system och långräckviddig precisionsbekämpning.
Anledningarna till att försvaret måste vidareutvecklas är flera. Omvärldsutvecklingen är oförutsägbar. Ryssland har genom sitt agerande i Georgien och Ukraina visat att de inte tvekar att använda militära maktmedel. De planerar dessutom att öka sin militära förmåga efter 2020. Ytterligare anledningar är att samhällets sårbarhet vid påfrestningar ökar och krigföring riktar sig mot samhället som helhet.
En modern konfliktmiljö ställer krav på att Försvarsmakten måste kunna upptäcka och bemöta fientligt agerande i gråzonen mellan fred och krig i alla domäner. Vid väpnat angrepp ska en angripare kunna påverkas tidigt och Försvarsmakten ska om så krävs ha förmåga att genomföra uthålliga försvarsoperationer, självständigt eller tillsammans med andra.
– Vi behöver öka antalet medarbetare redan nu för att kunna utveckla organisationen och öka den militära förmågan mot 2035. För att hantera större osäkerhet och ökade krav på uthållighet behöver Försvarsmakten öka tillgängligheten i vissa krigsförband med fler heltidsanställda, säger Marcela Sylvander.
Studien konstaterar också att totalförsvaret blir allt viktigare för försvaret av Sverige och bidrar till att öka Försvarsmaktens förmåga.