Så här långt i försvarsbeslutsperioden har Försvarsmakten uppnått goda resultat inom flera viktiga områden som bidragit till ett starkare försvar. Våra medarbetare är engagerade, professionella och det finns en positiv framåtanda i organisationen.
De ekonomiska tillskotten har bidragit till förmågetillväxten, men löser inte alla utmaningar. Den höga ambitionen i övningsverksamheten samt ökade kostnader i kombination med en fortsatt minskad köpkraft tvingar Försvarsmakten att senarelägga, nedprioritera och sänka ambitionen i övningar, projekt och investeringar. Försvarsmakten har i planeringen valt att reducera, men inte avveckla krigsförband och förmågor för att bibehålla handlingsfrihet och på sikt kunna växa.
– Planen innebär att krigsdugligheten fortsätter att öka, men inte i samma omfattning som tidigare planerat, säger överbefälhavare Micael Bydén.
För att kunna återlägga verksamhet och investeringar för att säkra förmågeutvecklingen under nuvarande försvarsbeslutsperiod hemställer Försvarsmakten om utökade ekonomiska anslagsnivåer om 3 miljarder kronor från och med 2019 och ytterligare 2 miljarder kronor från och med 2020. Vidare föreslår Försvarsmakten att fem miljarder tillförs från 2021 för att motverka en förmågenedgång och ta ett första steg i en fortsatt utveckling. Totalt under perioden 2019-2021 handlar det om 18 miljarder.
För att utveckla en mer robust ledningsstruktur och organisation föreslår Försvarsmakten att en arméstab, en marinstab och en flygstab etableras och placeras på olika orter. Försvarsmakten föreslår även en förändring av lednings- och logistikförbanden för att stärka brigadförmågan.
– Försvarsmakten har levererat och är på väg i rätt riktning, men om den militära förmågan nedgår samtidigt som säkerhetsläget fortsatt försämras innebär det en risk, inte bara för Försvarsmakten och Sverige utan för stabiliteten och säkerheten i hela regionen. Därför är det viktigt med en utveckling av försvarsförmågan som är långsiktig och uthållig, säger Micael Bydén.