![Utbyte om värnplikten mellan Danmarks och Sveriges trängregemente.]()
Mattias Andersson, stabschef Trängbataljonen, Daniel Strandberg, löjtnant, Jonas
Nimmerfelt, fänrik, Magnus Elg, kompanichef Karlsborgs kompani, Jon Skak Mølgaard,
sergeant, Johnny Nielsen, regementsförvaltare samt Ola Ottosson, regementsförvaltare.
Foto: Sara Sjöström/Försvarsmakten
Trängregementet har sedan många år ett årligt utbyte av erfarenheter med den danska motsvarigheten, Traengregimentet i Ålborg. Årets tema var värnplikten. Till skillnad från Sverige har Danmark aldrig haft ett uppehåll från militärtjänstgöring under plikt. Det svenska värnpliktssystemet som införts där rekryterna gör grundutbildning i nio eller elva månader liknar den modell Danmark hade fram till 2004. Då kortades deras värnplikt ned till i snitt fyra månader. Vid Trängregementet i Skövde börjar de första värnpliktiga i de nya systemet i juli.
Majoriteten frivilliga
Rekryteringen till värnplikten i Danmark sker inte via regementet själva utan sköts främst centralt, till skillnad mot i Sverige där de enskilda regementena har större mandat. Samtidigt har Danmark en gynnsam situation - 95 procent av de värnpliktiga har sökt sig dit frivilligt.
— Vi har till och med en kö med frivilliga. Det beror på att värnplikten har hög status, de som har gjort den pratar gott om den, säger Johnny Nielsen, regementsförvaltare vid Traengregimentet.
Han framhåller också att det stora antalet frivilliga beror på en stor vilja att försvara sitt land och att det danska försvaret har ett gott renommé hos befolkningen. Insatserna i Afghanistan och Irak har också hjälpt till att rikta strålkastaren mot försvaret.
— Förhoppningsvis så kommer även vi i framtiden lyckas skapa ett stort intresse för att göra sin värnplikt, vilket är en förutsättning för att utveckla våra krigsförband, säger Ola Ottosson.
Många stannar
Cirka 20-30 procent av de danska rekryterna vill gå vidare inom försvaret.
— Det är relativt enkelt att få dem att stanna kvar efter värnplikten. Det svåra är i stället att få dem att stanna över tid. En stor del går efter tre år, berättar Johnny Nielsen.
— Det är oftast kvinnorna som redan när de rycker in har en plan för vad de ska göra efteråt, ett beslut som kan vara svårt att få dem att ändra på.
För första gången i Sveriges historia kallas både kvinnor och män till mönstring i år. Till det danska försvaret får kvinnor däremot söka sig frivilligt och mellan 20-25 procent av de värnpliktiga är kvinnor. Det danska trängregementet satsar på att två gånger per år ha rekryteringsdagar enbart för kvinnor.
Vad tar ni med er från den svenska värnplikten?
— Ni är bättre på att tidigt visa på vad soldatens yrke leder till och att konkret visa vad de kan se framemot. Vi kan bli bättre på att visa soldatens yrke i ett tidigare skede när vi ska rekrytera till en fast anställning, säger Jon Skak Mølgaard, sergeant.
Även specialistofficersutbildningen vid Försvarsmaktens Logistik- och motorskola danska motsvarigheten (NCO School i Varde) var i fokus under besöket. I maj besöker Trängregementet Danmark för att medverka under deras regementes dag och besöka NCO School. Samarbetet mellan Sverige och Danmarks trängregementen sker genom det nordiska samarbetet (Nordefco) och har utvecklats inom såväl logistik som fordonsutbildning.