Jan Salestrand, statssekreterare Försvarsdepartementet, sammanfattade samarbetet mellan försvaret och det civila samhället:
– Det finns ett engagemang ute i samhället som är påtagligt och som ser annorlunda ut än för några år sedan, sa han under sitt invigningstal av den sjätte försvarskonferensen.
Han påpekade att många aktörer i det civila försvaret har fått en större betydelse nu än tidigare, då Försvarsmakten hade större resurser.
Den nya värnplikten
Christina Malm, generaldirektör för Totalförsvarets rekryteringsmyndighet, TRM, kom med en aktuell lägerapport för den nya värnplikten där både kvinnor och män kallas till mönstring. Från och med 2010 fick kvinnor göra lumpen frivilligt men i år är det första gången de kallas till mönstring. 4 000 platser ska fyllas med män och kvinnor varje år mellan åren 2017-2019. Värnplikten bygger dels på plikt, och dels på frivillighet. Av de som pliktas in första omgången är 25 procent kvinnor och 75 procent män.
Hon signalerade att nomineringsprocessen där de blivande rekryterna går vidare kan komma att ändras framöver. Anledningen är att det skulle kunna få fler kvinnor att genomföra värnplikten.
– Många kvinnor svarar i mönstringsunderlaget att de inte vet om de vill mönstra. Vi överväger att inte sätta 0 poäng där som vi gör i dag. Det kan möjliggöra att vi får fler kvinnor som kommer till våra lokaler.
– Vi måste också arbeta med motivationsfrågorna. Män är lite mer intresserade av försvaret än kvinnorna.
Samverkan
Frivilligorganisationernas roll i totalförsvaret återkom som en röd tråd genom konferensen. Nils Svartz, överdirektör för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har använt sig av dem i arbetet med broschyren "Om kriget och krisen kommer" som ska delas ut till alla landets hushåll under krisberedskapsveckan 28 maj - 3 juni. Senast den producerade var 1983.
– Jag tror att broschyren kan komma att väcka en del känslor och frågor. Vi har förberett frågor och svar för att bemöta detta och tagit hjälp av frivilligorganisationer.
Kampanjen ska öka kunskapen om hur människor påverkas av och kan förbereda sig för samhällskriser och höjd beredskap, ytterst krig.
Frivilligrörelsen
Även i kommuners konkreta arbete med det civila totalförsvaret föreslog Nils Svartz att vända sig till frivilligorganisationerna för att hjälpa verksamheten i kris eller krig.
Christina Malm berättade att det i årskullen 1999 finns 16 000 personer som skattat som friska och intresserade av försvaret men som inte kommer att bli kallade.
– Vi är otroligt glada över det. Förutom att vi talar om att de kan söka frivilligt hänvisar vi också till frivilligorganisationerna.
Även Anders Danielsson, landshövding i Västra Götalands län
var inne på samma spår:
– Vi får inte glömma bort de frivilliga. Kan vi ge oss ett löfte till nästa möte? Att vi tar in civilförsvaret i våra staber. Då får de lättare att rekrytera, vilket de måste - medelåldern är ganska hög.
Han uppmaning var tydlig:
– Vi måste tänka på det redan nu. De som inte klarar hårnålen på din myndighet, de kan passa någon annanstans. Många vill hjälpa till. Den goda viljan finns.
Efterlyste mer styrning
Han fick representera de 21 länsstyrelser som är de högsta civila totalförsvarsmyndigheterna i respektive län. Många av konferensens diskussioner rörde just deras roll om det blir krig eller förhöjd beredskap. Många kommuner efterfrågade mer styrning från dem och försvarsdepartementet för hur de ska arbeta och vad de ska prioritera i uppbyggandet av det civila försvaret.
– Vi har tagit fram en regional handlingsplan, där vi prioriterar ett antal punkter. Men det är så mycket regler att vi måste bli lite pragmatiska kring de här frågorna. Blir det för komplext kommer vi aldrig i mål. Vi måste vi hjälpas åt, så det blir verkstad, sa Anders Danielsson och gav ett konkret exempel:
– Vi behöver sätta oss ned och identifiera vad som är skyddsvärt och hur skyddsvärda de är på en skala. Vilken hotbild finns mot dem?
Rekordmånga deltagare
Konferensen har i år lockat fler besökare än någonsin och från många olika ställen. Bland annat fanns representanter från cirka 40 kommuner, 15 förband, fyra länsstyrelser och sex myndigheter på plats. Nästa års datum för konferensen blir 8-9 april.
– Då spänner vi bågen lite mer. Vi vill ha med frivilligrörelsen, sa Bengt Alexandersson, ordförande Försvarsmaktsråd Skaraborg.
Försvarsmaktsråd Skaraborg ska driva konferensen i två år till.
– Vi ska vara motor och bränsle för utvecklingen av totalförsvaret och totalförsvarsövningen 2020. Den blir en värdemätare var vi står. Sen tar vi beslut hur vi för stafettpinnen vidare, avslutade Bengt Alexandersson.
Webbsändningen från konferensen kan ses på www.forsvarsmaktsrad.se.