Intensiva röjande dagar ger bra erfarenhet

En del i övningen är att momenten ska vara så realistiska som möjligt och äga rum i samhället, med allt vad det innebär med förbipasserande människor, civil trafik och tätbebyggda områden.

Momenten som skapats innehåller allt ifrån kvarglömd konventionell ammunition till handgranater, hemgjorda bomber och självmordsbombvästar.

Exempel på scenarios

Vid ett moment hittar en förbipasserande ledig polisman en granat i Vildparken, Eksjö. Han tillkallar sina kollegor inom bombskyddet men de är upptagna på annat uppdrag. Så Polisen söker stöd från Försvarsmakten, som skickar Amfibieregementets ammunitionsröjare till platsen för att identifiera objektet och avgöra vilken metod som bör användas för att oskadliggöra granaten.

– I Sverige återfinns inte granater i städer på samma vis som i till exempel Tyskland, som har många kvarlämningar från andra världskriget. I Sverige däremot finns mycket ammunition kvar på övnings- och skjutfält, där Försvarsmakten har övat i många decennier och fortfarande använder, berättar Erik Jonasson vid Swedec, som planerat momentet.

Vid ett annat moment beskrivs en orolig efterkrigstid där en marknadsplats beskjuts av en okänd anfallare. Många marknadsbesökare drabbas av explosionen och ammunitionsröjare från både Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt Försvarsmaktens ammunitionsröjare från Göta ingenjörregemente och Amfibieregementet kallas dit för att röja oexploderad ammunition. Samtidigt hittar en ung flicka en ammunitionseffekt (substridsdel) från en flygfälld bomb, som hon tror är en leksak. Detta skapar kaos hos övriga besökare och blåljuspersonal. Hotet måste omhändertas så att blåljuspersonalen kan rädda liv.

Det här scenariot är kaotiskt och kan appliceras på de utlandsuppdrag svenska myndigheter deltar i, där det förekommer attacker och en helt annan hotbild än i Sverige, förklarar Håkan Johansson lärare på Swedec.

Polisens bombtekniker från Nationella bombskyddets (NBS) och Försvarsmaktens ammunitionsröjare från Skyddscentrum övas vid ett tredje scenario i Oskarshamn. Händelsen utspelar sig i anslutning till Svensk kärnbränslehantering, där personal vid deras godsmottagning hittar ett misstänkt paket. Den lokala polisen tillkallas och de förstår snabbt att det krävs utrymning och avspärrningar, därefter tillkallar de experthjälp för att hantera det ammuntionstekniska hotet. Polisens bomtekniker anländer och samlar in fakta för att få en så god bild som möjligt av situationen och hur paketet ser ut. Bombteknikerna beslutar sig för att använda sig av sin fjärrstyrda bombrobot.

Övningen ger mervärde

Övriga deltagande myndigheter använder dessa scenarion för att öva sina organisationer, både stabskrisledning och operativa insatser.

Lokal polis, ambulans och räddningstjänst samverkar i vardagen, men i övningen får de även öva med Försvarsmaktens personal i flera olika moment. Mats Kraft, områdeschef ambulansen Höglandet, påpekar att övningen är unik eftersom inte många andra kommuner och regioner har samövat med Försvarsmakten under så här lång tid. För vår del är det fjärde året och vi är mycket nöjda.

Kommunikationschef Simon Roth på SKB påpekar också nyttan av att samarbetet:

– Vi får testa vår beredskapsförmåga i ett verklighetstroget scenario vilket är väldigt bra.

Och Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum gläder sig extra mycket över alla deltagares positiva inställning, säger övningsledaren Fredrik Peedu och poängterar:

– Tillsammans är vi starka och har både bredd och djup i vår samlade kompetens, nu arbetar vi för att återta totalförsvarets samhällsgemensamma förmågor!