Hur vet man att Sveriges beredskap verkligen fungerar om det otänkbara plötsligt sker? Är alla de planer och beslutsvägar som tagits fram i fredstid relevanta? För att kontrollera detta har Blekinge flygflottilj, F 17, under ett år och tre månader planerat förra veckans hemliga beredskapskontroll i samverkan med Militärregion syd, MRS. Övningen har syftat till att pröva F 17:s förmåga att höja skyddet av Ronneby garnison mot förhöjt markhot så att flygflottiljens huvudsakliga verksamhet och uppgifter kan fortgå.
– Övning Robusts huvudmålsättning har varit att pröva aktuella planverk. Viktiga delmål har varit ledning och samordning, mottagande av förband samt skydd och bevakningsåtgärder, säger övningsledare Björn Rosspher på F 17.
Att utan förvarning kunna höja skyddet av Ronneby garnison och därmed F 17 är väsentligt. Den så strategiskt viktiga flygflottiljen utgör en bärande del i det svenska försvaret. Vårt lands huvudsakliga incidentberedskap – det vill säga möjligheten att omedelbart och dygnet runt skicka upp stridsflygplan för att möta hot – utgår från F 17, och även om det idag finns en utvecklad förmåga att operera från flottiljens sidobaser, civila flygplatser och en ansenlig mängd vägsträckor, så påverkar ett sabotage mot huvudbasen i väsentlig grad Sveriges totala försvar.
Inget facit
Övning Robust går under benämningen ”tillämpad beredskapsövning”. En viktig aspekt av den har varit att den varit ”prövande”, vilket innebär att alla beslut och rapporteringar har gått den skarpa vägen mellan förband och vidare till högre chef bestående av MRS och flygtaktisk chef. Några möjligheter att ”göra om och göra rätt” har inte erbjudits eftersom allt ska vara så verklighetstroget som möjligt. Det som inte flutit på enligt plan har fått hanterats som om det varit skarpt läge.
– Något facit för övningen har inte funnits. Det har handlat om att testa våra befintliga rutiner, att bekräfta att vi har bra beredskaps- och mobiliseringsplaner eller att dra lärdomar så att vi kan utveckla våra planer ytterligare, säger Björn Rosspher.
Allt har genomförts så realistiskt som det praktiskt är möjligt. Övningen har ända fram till start varit okänd för de ingående förbanden – såväl i tid som i omfattning. Väl inkallade till övningen visste många inte från dag till dag om de skulle ha möjlighet att komma hem om kvällarna.
Sabotage på flygplats
Övningen inleddes med att MRS noterat sabotage på en civil flygplats i regionen och gör bedömningen att Ronneby måste öka skyddet för att inte råka ut för liknande attentat.
Övningen genomfördes sedan i flera steg om successiva beredskapshöjningar där externa förbandsdelar tillfördes F 17 efterhand för skydd och bevakning av skyddsvärda objekt. Allt utspelades i ett gråzonsscenario, det vill säga i ett läge där Sverige vare sig befinner sig i fred eller krig. Bärande frågor inför och under övningen har varit vad F 17 har för egna resurser att klara av en plötslig och påtvingat beredskapshöjning, samt hur tilldelade externa förband och resurser ska omhändertas och inkorporeras i verksamheten för att nå bästa effekt.
Förutom F 17 och MRS har också förbandsdelar ur Södra Skånska Regementet, P 7, och 36:e hemvärnsbataljonen ingått i övningen.
– Det är viktigt att genomföra beredskapsövningar med stridskrafter ur flera försvarsgrenar och att öva ledning av dessa. Detta ökar förståelse och underlättar samordning. Vår beredskap är vital och ska övas och prövas, säger Jan Pålsson, chef för Militärregion Syd.
Krigsförbandschefen för 17:e flygflottiljen och tillika chef för F 17 och Ronneby Garnison, Lars Bergström, är inne på samma linje.
– Genom att, i det här fallet, P 7 stödjer våra krigsförband med skydd kan våra förband fokusera på att skapa flygoperativ effekt i operationsområdet. Tillgängliga förband som på kort tid sätts in visar att vi är trovärdiga. Flygvapnet har tillsammans med hemvärnet, armén och MRS denna vecka bidragit till tröskeleffekt och operativ effekt, säger Bergström.
Utvärdering
Efter en krävande övningsvecka går nu Robust in i en evalueringsfas. Alla ingående delar i övningen har dokumenterats minutiöst och nu gäller det att dra slutsatser och erfarenheter av allt från beslutsvägar och rutiner till praktikaliteter. Övningsledare Björn Rosspher är efter lång planering glad att övningen är genomförd med gott resultat.
– Min bedömning är att samtliga ingående förband har uppnått sina övningsmålsättningar och att övningen har givit oss de svar vi velat få, säger han.
För de soldater och officerare som ingick i övningen har nu livet gått tillbaka till det normala. Men det kan ändras när som helst. För en försvarsmakt som är på tårna för att hålla Sverige säkert och ge landets befolkning möjlighet att leva sina liv som de själva väljer är det ingen soldat eller officerare som säkert kan veta när nästa oannonserade övning dyker upp.