Stora uppgifter och utmaningar för totalförsvaret

Uppbyggnaden av totalförsvaret har hög prioritet. Samarbetet mellan nära aktörer i samhället är etablerat och fungerar väl. Det var ett av de styrkebesked som gavs som lägesbild vid den fjärde sammankomsten av totalförsvarets chefsmöte den 13 juni.

— Det är stora uppgifter och utmaningar som ligger framför oss. Men jag ser en tydlig förflyttning i samhället, en klart positiv syn på vikten av att bygga krisberedskap, både för individer, organisationer och i samhället i stort. Det är avgörande för kommande steg, sa Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps generaldirektör Dan Eliasson. 

Överbefälhavare Micael Bydén nämnde särskilt Försvarsmaktens inriktningsbeslut där utveckling av totalförsvaret är en av punkterna.

— De senaste veckornas brandbekämpning på olika platser runt om i Sverige är ett gott exempel på ett konkret totalförsvar. Hemvärnet och frivilligverksamhet har varit avgörande delar i brandkämpningen, ett stöd för samhället. Jämför vi dessa insatser med branden i Västmanland är det tydligt att rutinerna blivit bättre liksom samarbete och samordning. Totalförsvaret har stärkts. Men det finns arbete kvar att göra. Ett steg i det fortsatta arbetet är den överenskommelse som gjorts med SKL (Sveriges kommuner och landsting) där kommuner och landsting ska få ett finansiellt stöd för att kunna fortsätta uppbyggnaden av totalförsvaret.

I augusti anordnas en beredskapskonferens för ett hundratal centrala aktörer i totalförsvaret, för att ytterligare konkretisera arbetet inför totalförsvarsövningen 2020.

Samarbete var även fokus på ÖB:s årliga fältövning. Övningen genomfördes på västkusten. Det var ingen slump då området med sina hamnar är ett nav för försörjning av flera östersjöststater. Årets tema var Tillsammans och genomfördes med ett sjuttiotal representanter och myndighetschefer från Försvarsmakten, Försvarsdepartementet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Försvarets radioanstalt samt Totalförsvarets forskningsinstitut.

Diskussionerna handlade om hur Sverige bäst förbereds för en högkonfliktnivå samt värdlandsstöd. Den senare frågan handlar inte bara om att ta emot militärt stöd, utan lika mycket om att ta emot civilt stöd.

— Vår förmåga att ge och ta emot stöd är en del av Sveriges säkerhetspolitik. Självklart att vi diskuterar detta med övriga myndigheter då de kommer beröras vid ett beslut om stöd med militära resurser, säger Micael Bydén.