För Emma Karlsson började dagen tidigt i gryningen i Enköping efter att ha övernattat hos sin pojkvän. Därifrån tog hon morgontåget för att vara på plats vid Rekryteringsmyndighetens prövningslokal i Värtahamnen i Stockholm klockan åtta för inskrivning och ID-kontroll.
Emma, som kommer från Borlänge, tillhör den grupp av ungdomar som mönstrar frivilligt. Hon har en bakgrund som aktiv i Hemvärnets ungdomsverksamhet i Dalarna och har i ett par år övat och gått på utbildningar hos Dalregementsgruppen i Falun. Hon är ganska väl förberedd och går regelbundet på gym.
– Dessutom har jag tränat MMA i fem år, men precis lagt av, berättar hon.
Hennes dröm är att bli flygbassäkerhetssoldat, en befattning där uppgiften är att skydda och säkra flygbaserna mot olika typer av hot. Det är ett jobb med hög kravprofil och tuff konkurrens.
Intresset för en framtid i Försvarsmakten väcktes i samband med en övning som Hemvärnets ungdomsverksamhet anordnade. Då fick de besök av officerare som jobbade med flygbassäkring och som informerade om vad tjänsten gick ut på och hur en arbetsdag såg ut.
– De berättade att de patrullerade runt flygbaserna med hundförare och sjukvårdare. Det lät väldigt intressant, säger Emma som den här vårterminen tog studenten från Vård och omsorgsprogrammet med inriktning på räddningstjänst.
Möte med psykologen
Mönstringsdagen börjar för Emmas del med ett inskrivningsprov. Där mäts olika typer av begåvningar som logiskt tänkande, ordförståelse och annat. Som frivillig lämnar Emma också över ett CV och ett personligt brev direkt vid inskrivningen så att psykologen får ett underlag till den kommande intervjun. Efter inskrivningsprovet blev det dags att träffa psykologen.
Hur var det att möta honom?
– Nervöst. Jag hade hört att det skulle vara lätt att falla på det här samtalet, så jag ville inte formulera mig fel. Men det gick bra. Vi pratade om min bakgrund, skolgång, hur jag är socialt och mina tankar om försvaret, säger Emma.
Efter psykologintervjun väntar lunch och en intensiv eftermiddag fylld med styrketest, fysprov, läkarundersökning och andra hälsokontroller.
I prövningslokalerna den här aprilmorgonen finns ytterligare 30–40 ungdomar. Sedan värnplikten återaktiverades 2017 har andelen ungdomar som kallats till mönstring stigit. I fjol kallades cirka 6 000 pliktade ungdomar till mönstring. Av dessa har cirka 3 000 placerats ut på förbanden. Beställningen från Försvarsmakten låg på 4 200 individer, överskjutande del utgörs av frivilliga. Under hösten 2018 och första kvartalet 2019 kallas 11 000 ungdomar födda 2000 till mönstring. De som väljs ut börjar sin utbildning 2019.
Dragkampen! Isokaitesten mäter muskelstyrkan och är riktigt utmanande.
Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten
Lars Svensson jobbar som inskrivningshandläggare för Rekryteringsmyndigheten och är en av dem som tar emot ungdomarna på kontoret i Värtahamnen. I hans jobb ingår att ta ett avslutande samtal med de godkända kandidaterna och försöka matcha dem till lämpliga befattningar och förband.
Vilken befattning är mest populära tjänsten?
– Haha. Det är nog ”Sniperpilotjägare” om tjänsten fanns, säger han. Det verkar fortfarande återspegla alla pojkars dröm.
Vilken är den största utmaningen för de mönstrande?
– Det varierar. För tjejerna är det svåraste momenten där muskulaturen testas. Det har att göra med hur vi är skapta, säger Lars Svensson.
Men en sak är säker. Det görs inga avsteg från Försvarsmaktens kravprofil för de olika befattningarna. Klarar man inte kraven placeras man inte. I det gamla värnpliktssystemet fanns generellt plats för alla i organisationen.
"Vadå plikt?"
Rent allmänt märker personalen på Rekryteringsmyndigheten en viss vilsenhet bland de sökande. Vad innebär det att mönstra och göra militärtjänst? Till viss del kan det förklaras med att värnplikten gjordes vilande 2010. Allt färre har syskon eller bekanta som har gjort värnplikten och kan berätta om utbildningen.
– Millenniegenerationen har dessutom svårt att förstå vad begreppet plikt innebär, berättar Lars Svensson.
Det är inte ovanligt att ungdomar som kallats till mönstring vägrar genomföra testerna.
– Jag brukar råda dem att fullfölja mönstringen när de ändå är här. Det är inte bra att de går hem, det kan leda till dagsböter och andra tråkigheter, säger han.
När vi träffar Emma senare på eftermiddagen har hon genomfört alla prov. Hon är godkänd och ska nu träffa inskrivningshandläggaren Lars Svensson för ett samtal om hennes önskemål och eventuella placering på ett förband. Som frivillig sökande har hon i det här läget fortfarande rätt att tacka nej till militärtjänst. Emma har bra resultat, men inte tillräckligt höga för att klara kravet till drömbefattning flygbassäkerhetssoldat. Extra besviken är hon på cyklingen där hon bara var några sekunder från att klara en högre nivå. Därför får hon möjlighet att återkomma vid ett senare tillfälle och göra om cykeltesten.
Under samtalet erbjuder Lars Svensson andra alternativ och han och Emma resonerar om olika möjligheter. Kan artillerisoldat på A9 i Boden vara något? Strilsoldat i Uppsala? Ska hon vänta till nästa år och chansa att nya tjänster finns tillgängliga?
Avslutande samtal. Emma och inskrivningshandläggaren Lars Svensson diskuterar olika befattningar.
Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten
Försvaret attraherar
Emma bestämmer sig för att åka hem och fundera på saken. Troligen tar hon paus och söker på nytt nästa år. Men att hennes framtid finns i Försvarsmakten är hon säker på.
– Det är inget vanligt jobb att vara i Försvarsmakten. Här får du utveckla dig själv hela tiden. Jag brinner för räddningstjänst och Försvarsmakten är som blåljusverksamheten men ännu mer. Det finns en attraktion i det.
Handlar det om att göra en insats för landet?
– Ja, att få göra sin del. Och även om det är en liten del så har jag i alla fall gjort något, säger Emma.
Artikeln har tidigare publicerats i Försvarets forum nummer 3, 2018.