Det är inte ett oansenligt antal reservofficerare som är kommenderade som röjdykare på Fjärde sjöstridsflottiljen, de utgör en viktig tillgång för att krigsförbandet ska uppnå sin maximala förmåga. Till exempel händer det att reservofficerare får genomföra skarpa uppdrag som den ordinarie bemanningen inte hinner med, som att genomföra sanering av Oxa (oexploderad ammunition) i en sjö där gammal stridsammunition har dumpats efter kriget.
en gemenskap man inte vill lämna bakom sig
I helgen träffades en grupp reservofficerare för att genomföra underhållande dyk för att upprätthålla sin kompetens som röjdykare. Innan dykningarna genomfördes Försvarsmaktens fysiska tester för dykande personal och kropps-screening med sjukgymnast. Sedan var det dags att i vinterkyla och med årets första snöflingor i Skredsvik hoppa i det sexgradiga vattnet.
− Som dykledare är jag imponerad över dessa reservofficerare. Det första dyket var lite ringrostigt, men därefter gick allt som på räls. De är bra på sjömanskap och kan köra båt. Kanske inte så konstigt då de tillsammans har varit röjdykare i över hundra år, säger Harald Karlsson, röjdykardivisionen.
Trots torrdräkter med varma underställ tränger kylan ändå igenom i det kalla vattnet. Stämningen är god och att det bitvis kan vara påfrestande syns inte. Men vad är det som gör att man som individ väljer bort det bekväma varma civila kontoret för att tillbringa fyra dagar i en torrdräkt i sexgradigt vatten?
− För mig var det självklart att bli reservofficer när jag lämnade min anställning som yrkesofficer. Det fanns flera skäl, men det tyngst vägande var den kamratskap som fanns inom Fjärde sjöstridsflottiljen och framförallt på röjdykardivisionen. För mig har det bland röjdykare alltid funnits en känsla av att vi tillsammans kan klara alla utmaningar som vi ställs inför. Det är en gemenskap man inte lämnar bakom sig utan något man vill vara en del av så länge det går, säger Mattias Lysell, reservofficer vid röjdykardivisionen.
− För mig var det naturligt att byta från kontinuerligt till tidvis tjänstgörande. När Försvarsmakten erbjöd möjligheten med karriärväxlingsprogrammet för fem år sedan fick jag möjlighet att uppfylla en dröm om att starta ett eget företag. För det är jag Försvarsmakten tacksam. Vi har en väldigt god stämning och kamratskap inom röjdykardivisionen som jag gärna ville behålla. Som reservofficer har jag nu en möjlighet att få det bästa av två världar, säger Claes Annvik, reservofficer vid röjdykardivisionen.
BÄSTA UTBYTET FÖR BÅDA PARTER
Personal är Fjärde sjöstridsflottiljens viktigaste resurs och det behövs kompetent personal på varje befattning. Reservofficersanställningarna är ett bra sätt att få behålla kompetent personal samtidigt som de får ha en civil karriär.
På röjdykardivisionen är reservofficerarna krigsplacerade både på röjdykargrupper och i staber på olika nivåer. Hur mycket reservofficerarna tjänstgör i Försvarsmakten varje år varierar från person till person och utgår från en individuell plan som är anpassade efter varje individ.
− För mig personligen, i min civila chefsroll, betyder det mycket att jag kan ha kvar en fot (fena) i Försvarsmakten. Det stärker mig i vardagen att jag har en tydlig koppling till försvaret och den viktiga uppgift vi har i samhället. Att komma in och tidvis tjänstgöra innebär också att all den kunskap jag byggde upp under mina 15 år som yrkesofficer kommer till användning, det känns viktigt. Samtidigt har jag lärt mig mycket som chef i det civila där jag hoppas att delar av den kompetensen kan komma Försvarsmakten till gagn. Sammantaget blir det ett ömsesidigt utbyte som jag tror alla tjänar på i längden, säger Mattias Lysell.
Fjärde sjöstridsflottiljen är tacksam för de reservofficerare som finns på flottiljen. Genom den här möjligheten att behålla kompetent personal så ökas Försvarsmaktens och Fjärde sjöstridsflottiljens operativa förmåga.