MHS H genomför årligen en fältresa till Bosnien med sina kadetter. Syftet är att binda ihop de kurser kadetterna läser under sin första termin och få de blivande ledarna att förstå hur svår verkligheten faktiskt kan vara.
– Vi har åkt hit 13 gånger nu. Det finns såklart många möjliga platser att besöka men just Bosnien passar oss bra. Här kan vi lägga fokus på de ämnen vi har på skolan och ha stationer som beskriver individs- eller chefsdilemman, säger biträdande övningsledare Gunnar Bylund, MHS H.
VERKLIGHETEN SOM KLASSRUM
Det är kadetterna själva som står för utbildandet den här veckan. Genom olika stationer lotsar de varandra genom historiska händelseförlopp under kriget med fokus på åren 1992-96. Utöver Vares har resan gått till bland annat Sarajevo, Mostar och Srebrenica. Kadetterna har på plats rekat terrängen och diskuterat krigstaktik. De har också resonerat om hur en chef på ett pedagogiskt vis motiverar soldater som helst vill åka hem till Sverige eller hur du hanterar ett gisslandrama. Allt i syfte att knyta ihop kurser som pedagogik, taktik, ledarskap, totalförsvar och folkrätt samt fysiskt stridsvärde.
– Det hade varit en helt annan femma att sitta hemma i skolan och bara lyssna, säger kadetten Leo Sadany.
Som en röd tråd löper det svenska bidraget i form av BA01 och kadetterna går bokstavligt talat i deras fotspår. Här i Vares var det svenskarna som bevakade skolan med de tillfångatagna bosniakerna.
– Jag var lite skeptisk till en början, men väl på plats fick jag en annan inblick. Jag känner mig väldigt upprörd över det som hände i trakterna runt Vares. Hur vågar man göra så mot sitt eget folk, frågar sig Sadany.
Personligt i Stupni Do
Inte långt från Vares ligger byn Stupni Do. Kadetten som ansvarar för stationen berättar hur soldaterna ur BA01 en dag fick rapporter om en massaker i grannbyn. Kadetten pekar med hela handen mot vägen och förklarar att precis här låg minorna som stoppade de svenska FN-soldaternas framryckning. Han förklarar vidare hur bataljonschefen Ulf Henricsson beordrat styrkan att avvika från vägen och köra runt minorna.
– När vi var i Stupni Do så kände jag igen ett av namnen på plakaten över de döda. Det var en kompis farmor. Jag blir berörd av det jag ser och det blir mer personligt när vi faktiskt ser platsen där det hände, säger Sadany.
Massakern i Stupni Do, folkmordet i Srebrenica och anfall mot FN-personal är inte bara krigsbrott som djupt berört de svenska kadetterna, de är också handlingar som begåtts av krigets alla parter.
– När jag har läst om konflikter är det ytterst sällan båda sidor kommer fram, jag var rädd att även det här skulle bli en ensidig berättelse. Men det har varit en neutral sida, vilket jag uppskattar väldigt mycket, säger Sadany.
Gunnar Bylund förklarar att skolan medvetet valt att belysa båda sidor i konflikten.
– Vi vill förklara vad som händer och visa hur kedjor av händelser hänger ihop. I verkligheten är det aldrig svart eller vitt, säger han.
Rekordåret
Årets resa är den största i skolans historia. Nära 190 personer åkte med i år, ett resultat av att skolan även har en ovanligt stor specialistofficersutbildningskull just nu med 170 kadetter.
– Vi har slagit rekord i både antal deltagare och i bästa vädret hittills, säger Gunnar Bylund.
Resan slutade hemma i Halmstad med en summering i aulan. Till kadetternas förtjusning dök den legendariske bataljonschefen Ulf Henricsson upp och berättade med egna ord om sina och BA01:s upplevelser i Bosnien på 1990-talet.