Flera steg framåt i totalförsvarsarbetet

Den samlade bedömningen är att den svenska totalförsvarsförmågan utvecklas på många områden. De bevakningsansvariga myndigheterna har kommit längst och går nu från kunskapsuppbyggnad till konkret planläggning och uppbyggnad av verksamheten. Det sker utifrån den planeringsinriktning som ligger i regeringsuppdragen.

– Den civil-militära samverkan inom totalförsvaret är central och nödvändig, inte minst i gråzonsproblematiken. Vi konstaterar att den svenska försvarsförmågan har stärkts, det är positivt. Samtidigt ska vi vara medvetna om att även om vi ökar den svenska militära förmågan, återstår en hel del arbete för att få ett nytt totalförsvar på plats, säger ÖB Micael Bydén.

I planeringen har arbetet fortsatt med att inventera civila myndigheters möjligheter att ge stöd till Försvarsmakten, krigsorganisera och krigsplacera medarbetare, samt med att utveckla säkra kommunikationer och alternativa ledningsplatser.

– Vi behöver ha ett totalförsvarsperspektiv med oss i vardagen för att bygga ett starkare totalförsvar. Det är våra myndigheters och andra aktörers förberedelser som avgör hur vi står rustade inför svåra påfrestningar och krig och det är tydligt att det finns en stark drivkraft och engagemang hos myndigheterna, konstaterar Dan Eliasson, generaldirektör för MSB.

Genom att delta i övningar tillsammans med andra länder och organisationer stärker vi säkerheten och utvecklar vår förmåga att både ge och ta emot stöd. Ett viktigt steg är planeringen och genomförandet av Totalförsvarsövning 2020. Här kommer svenska aktörer att öva sin egen förmåga och genomföra aktiviteter och prioriteringar tillsammans.