”Under veckan har vi rekognoserat platser i övningsområdet där vi ska undersöka om vi kan genomföra bra stridsmoment för de deltagande förbanden”, berättar Hans Fredriksson och Stefan Hedmark ur övningsledningen.
Foto: Mats Carlsson/Försvarsmakten
Representanter för de finska enheter som ska delta genomförde rekognosering av området på och omkring Lombens skjutfält under tisdagen. Längst till vänster löjtnant Hans Erik Uusitalo från I 19, Hans-Erik ingår i den svenska mobilitetsgruppen som bland annat stöttar de gästande förbanden under rekognoseringarna.
Foto: Mats Carlsson/Försvarsmakten
De finska officerarna diskuterar möjligheter och begränsningar i övningsterrängen.
Foto: Mats Carlsson/Försvarsmakten
Mobilitetsgruppen planerar kommande dags rekognosering i övningsområdet.
Foto: Mats Carlsson/Försvarsmakten
Ben Pålsson, Johan Skiöld, Stefan Hedmark och Hans Fredriksson ur övningsledningen under samverkansmötet med polisens representanter Johan Ribom och Niklas Berglund.
Foto: Mats Carlsson/Försvarsmakten
Under torsdagen genomfördes presskonferens i övningsområdet, här intervjuas överstelöjtnant Johan Skiöld från Markstridsskolan, planeringsansvarig för övningen.
Foto: Mats Carlsson/Försvarsmakten
Att rekognosera i terrängen under såväl barmarks- som vinterförhållanden är en viktig del i arbetet med verksamhetssäkerheten.
– Rekognoseringarna ger oss möjlighet att identifiera potentiella säkerhetsmässiga problemområden. Det gör att vi kan vidta förebyggande åtgärder och undvika områden i terrängen som innebär stora risktagningar, fortsätter Johan Skiöld.
Möjligheter och begränsningar i riktig vintermiljö
Under rekognoseringsdagarna får förbandens representanter även på plats se övningsterrängens möjligheter och begränsningar ur ett stridstekniskt perspektiv.
– Det är viktigt att de som ska delta får en känsla för övningsområdet och klimatet. Hur ser terrängen eller ett vägavsnitt ut i verkligheten jämfört med kartbilden? Hur påverkar den stränga kylan och snödjupet möjligheterna för förbandens framkomlighet? Dessa och många andra frågor har de fått svar på under veckan, berättar överstelöjtnant Stefan Hedmark, ansvarig för planeringen av rekognoseringsarbetet i övningsledningen.
Myndigheter i samverkan
En annan viktig del i förberedelserna för övningen är samarbetet med andra myndigheter, en av dessa är polisen som deltog i ett samverkansmöte under en av rekognoseringsdagarna.
– Vi har haft en kontinuerlig dialog med polisen under planeringsarbetet och under tisdagen träffade vi den som ska vara insatsledare under övningen. Insatsledaren kommer att vara den som samverkar direkt med oss och deltar i våra övningsledningsgenomgångar, säger Stefan Hedmark.
Nordiskt samarbete för ett starkare försvar
Eftersom en stor del av deltagarna utgörs av personal från andra nationer övas även förmågan att ge och ta emot stöd från utländska förband, det så kallade värdlandsstödet. Det finsk-svenska samarbetet är en viktig del då den svenska brigaden förstärks med en finsk bataljonsstridsgrupp.
– Den här övningen är en riktigt stor utmaning för alla deltagare. Finland bidrar med en hel bataljonsstridsgrupp, cirka 1500 deltagare, och de visar en mycket professionell inställning till det finsk-svenska samarbetet. Sedan har vi ju Norge som kommer med hela Brigad nord, över 4500 deltagare. Det blir en gigantisk logistisk operation att flytta en hel brigad med alla fordon och all personal på tåg, med buss och med flyg till övningsområdet. Bara det tar nästan två veckor och då har huvuddelen av övningen inte ens börjat. Det ger lite perspektiv till hur stor den här övningen faktiskt är, avslutar Johan Skiöld.