Samtidigt, havet övervakas även från land

Det är en stor mängd fartyg som kontinuerligt rör sig runt vår kust, in och ut från våra hamnar eller på passage mot andra länder runt Östersjön. Närmare bestämt cirka 4 000 fartyg varje stund på dagen.  Alla rörelser på havsytan bildar ekon på radarbilden och för den som är novis verkar bilden sjöövervakningsoperatörerna tittar på ganska plottrig och rörig. Sjöfarten i sig är av sådan betydelse för försörjningen av vårt land att vikten av att tidigt upptäcka eventuella hot mot den är av största betydelse. Bara för Sveriges del är det mer än nittio procent av all vår handel som går via fartyg till och från Sverige. Så att sjöfarten fortsätter fungera är ett måste för att vi ska kunna fortsätta leva som vanligt.

Jobbet som sjöövervakningsoperatör går ut på att få koll på vad som är vad av alla dessa fartygsekon och att kunna upptäcka det som sticker ut. Av det man ser bygger man upp en bank av information. Om något okänt dyker upp har de möjlighet att ta hjälp av marina enheter till sjöss som kan närma sig och rapportera in vad de ser. Operatörerna kan också använda sig av flygresurser som de dirigerar till platsen för det okända ekot och som därmed hjälper till med identifieringen.

Men det som syns på ytan är inte det enda. På undervattensspaningscentralen, UVSC sitter andra operatörer som ger sjölägesbilden ett ytterligare djup. Deras ögon och öron är riktade mot det som inte syns men som sker under ytan. Deras information kompletterar bilden och hjälper till att bestämma vad det är som rör sig där ute.

Det tar ett tag att komma in i jobbet och lära sig vad som är vad av allt man ser och vilket man ska reagera på. Oftast är det det som avviker från det normala som är det intressanta. Arbetet kan vara otroligt kreativt när det gäller att skaffa fram information från alla möjliga och omöjliga källor längs kusten. För att bli riktigt bra på jobbet övas därför även hur man ska göra vid bortfall av sensorer. Det handlar om att lägga pussel och det pågår, ständigt.