Sjöfartsskydd - för att samhället ska fortsätta fungera

Samhället är helt beroende av att handelsfartygstrafiken fungerar utan friktioner. Blir det avbrott i tillförseln av varor och drivmedel tar det inte många dagar innan det påverkar vårt samhälle. Delar av marinen genomför denna vecka en övning i skyddet av den civila fartygstrafiken till och från Sveriges viktigaste hamn.

Visbykorvett vid Vinga
Visbykorvett vid Vinga
HMS Härnösand passerar fyren Vinga. Sjöfartsskydd kräver stora resurser, både utomskärs och inomskärs. Foto: Andreas Sannerman/Försvarsmakten
En signalmatros på bryggan rapporterar in alla fartyg som rör sig i området.
En signalmatros ombord på HMS Vinga håller utkik och rapporterar in all sjötrafik. Foto: Rebecca Landberg/ Försvarsmakten
Flera örlogsfartyg patrullerar längs farlederna
Örlogsfartyg finns placerade i varje inlopp till Göteborgs Hamn. Foto: Rebecca Landberg/ Försvarsmakten

I inloppen av Göteborgs hamn ligger flera minröjningsfartyg samt bevakningsbåtar och går långsamt fram i blåsten längs sjölederna. En helikopter cirkulerar över området och handelsfartyg passerar oberörda in och ut. Nyfikna besättningsmän går ut på däck för att titta på örlogsfartygen de passerar. De lugna scenerna som utspelar sig i sjöfartsskyddsövningen ger inte en rättvis bild på den aktivitet som sker inne i fartygens stridsledningscentraler.

Hotbilden mot sjöfarten

Hoten är flera och kan bestå av ubåtar, attackflyg, stridsfartyg och mer svårbemästrade hot likt handeldvapen, minor samt olika typer av improviserade undervattensladdningar. För att klara av att möta olika hot krävs många olika resurser. Ubåtjsaktförmågan i Sverige är unik genom att den kan bedrivas fritt till havs och i grunda vatten med en kombination av passiva och aktiva sensorer från både sjöstridskrafterna och amfibiebataljonen. Korvetter och helikoptrar kan parallellt med sin ubåtsjaktuppgift utomskärs även hantera hotet från motståndares ytstridskrafter och attackflyg.

Dolt utlagda sjöminor är ett fruktat hot mot ett handelsfartyg och våra minröjningsfartyg har till huvuduppgift att söka och förstöra minor i farleder och på svenskt sjöterritorium. Röjdykare är specialiserade på att leta efter minor i våra hamnar och längs hamnarnas kajer.

– När det gäller minhotet är detta en faktor som även begränsar den svenska marinens rörlighet och därför är det helt avgörande att vi kan hantera motståndarens sjöminor på vårt territorium, säger Fredrik Palmquist, chef över Fjärde sjöstridsflottiljen och övningsledare.

Sjöfartsskydd- en resurskrävande uppgift

En sjöfartsskyddsoperation är resurskrävande och kräver många och olika resurser. Det kräver allt från eskort bestående av korvetter och helikoptrar fritt till sjöss till minröjningsfartyg och mindre enheter inomskärs och i hamnar. Sjöfartsskydd kan behöva genomföras under lång tid och kräver därför mycket resurser.

– Behöver man genomföra sjöfartysskydd på flera ställen samtidigt blir resursbehovet i form av marina stridskrafter mycket stort. I dagsläget är marinens resurser mycket begränsade och i någon mån kan man hävda att skydda tillfarten till Göteborg i princip kräver hela den samlade marina förmågan. Därför är det avgörande att den marina numerären förstärks för att kunna lösa uppgifter både i Östersjön och i Västerhavet, fortsätter Fredrik Palmquist.

Sjöfartsskyddsövningen i Göteborg pågår till torsdag.