Vantar, mössa, värmetröja och överdragsbyxor. När temperaturen kryper ner under nollan gäller det att vara väl förberedd.
– Redan på soldatnivå gäller det att ta hand om sig själv och vara noggrann med detaljerna. Kylan för med sig friktioner i hela kedjan, säger Mikael Engman, baschef vid Jokkmokksbasen under flygvapenövningen.
Jokkmokksbasen används inte dagligdags av Flygvapnet utan nyttjas i synnerhet under övningar för att bland annat öva spridning av bas- och flygförbanden. En god förmåga att sprida ut resurserna och förbanden gör oss mindre sårbara och ökar uthålligheten.
– Jämfört med vår hemmabas i Kallinge så har vi helt andra förutsättningar för att öva spridning här i Jokkmokk. Det är ett lysande område eftersom vi kan agera över en stor yta, säger Torbjörn Faraasen, chef för 23:e flygbaskompaniet vid Blekinge flygflottilj, F 17, som baserat tillfälligt i Jokkmokk.
I Jokkmokk står svenska och finska soldater ständigt redo att ta emot svenska men också finska stridsflygplan under övningen. Tillsammans löser de exempelvis tankning av finska F18 Hornet.
Minusgrader kräver anpassning
Så fort kylan är en del av verkligheten så förändras den. Om du exempelvis svettas så att kläderna blir blöta kommer du att frysa så fort pulsen gått ner. Därför gäller det att ständigt anpassa klädseln så att du oavsett fysisk ansträngning ligger precis på gränsen till att du ska svettas. Detta är i synnerhet viktigt för de kompanier och plutoner som rör sig ute i terrängen. För personalen på våra flygbaser ligger större fokus vid de materiella och tekniska aspekterna under vinterförhållanden.
– Ytterligheter innebär alltid extra åtgärder. På samma sätt som att man får anpassa sig vid extrem värme så gäller särskilda förutsättningar i kyla, säger Fredrik Andersson, plutonchef vid 122:a flygunderhållspluton från Skaraborgs flygflottilj F 7.
Hans pluton är stationerad vid den finska basen i Rovaniemi under flygvapenövningen. Därifrån utgår finska och svenska stridsflyg för att spela motståndare. Här har det varit snöstorm de senaste dagarna vilket tillhör ovanligheterna hemma på den ordinarie basen i Såtenäs.
– Vi får vidta åtgärder för att bemöta kylan. Det kan handla om att avfrosta flygplanen, varmköra dem och se till att flytta runt dem på basen så att dem turas om att stå skyddade i uppvärmda hangarer. Sedan innebär kylan vissa andra svårigheter på en mer detaljerad nivå, som att finmotoriken blir sämre när man blir kall om händerna. Därför är det exempelvis extra viktigt att alltid bära bra handskar, säger han.
Även för piloterna gäller andra förutsättningar i kallt väder. Visst är väder och vind aspekter som ständigt är med i beräkningarna, men temperaturen i sig påverkar också stridsplanens motorer. Luften blir exempelvis tätare varpå mer syre kan sugas in i motorn och på så sätt generera mer dragkraft.
– Det innebär att vi kan flyga snabbare och vi behöver exempelvis inte lika långa startsträckor som normalt. Annars tror jag att kylan påverkar basförbandens arbete på marken i större utsträckning än vad det gör oss piloter i luften, säger Carl Bergqvist, divisionschef på 72:a stridsflygsdivisionen som också är baserade i Rovaniemi under övningen.
För Fredrik Andersson och hans pluton fortsätter arbetet med att underhålla de svenska stridsflygplanen så att de ständigt är redo att lyfta.
– Vi är väl förberedda men man kan aldrig öva för mycket, i synnerhet inte i kyla, säger han.