Det fiktiva landet Bogaland har använts i övningen sedan starten 2006. Det är ett oroligt land som sedan de blev självständiga på 1960-talet har kantats av konflikter och inbördeskrig. Landet är splittrat i flera provinser som under åren kommit att växa allt längre ifrån varandra som en följd av exempelvis politiskt maktspel och ojämn fördelning av avkastning av naturtillgångar. Bogaland Force (BFOR) är en Nato-ledd koalition med FN-mandat som med sjö-, luft- och landstridskrafter är utsedda att lösa problemen.
– Årets övning tar avstamp 46 dagar efter att BFOR gått in i landet. Det är ganska tidigt i insatsen och ett skört vapenstillestånd råder, säger major Peter Hagsköld, ställföreträdande chef för den lokala spelledningen i Uppsala (Response Cell Air Command Group).
Från Luftstridsskolan i Uppsala leds flygstridskrafterna under övningen. Uppdraget är att kontrollera luftrummet över Bogaland. Även armén och marinen deltar i samma övning men utgår från Enköping respektive Karlskrona. Övningen är dock helt simulerad vilket innebär att de olika staberna inte leder några verkliga förband utan dessa spelas istället av en spelledning som i samspel med ett datorprogram skapar realistiska och komplexa scenarier. Till viss del går det att likna vid ett avancerat och verklighetstroget militärstrategiskt datorspel.
– Vi har förberett olika händelser i systemet som vi sedan spelar ut till de som är övade. De reagerar på inspelen och beroende på vad de tar för beslut så följer olika konsekvenser, Peter Hagsköld.
Ett exempel kan vara att en av flygbaserna rapporterar att de har ont om bränsle på grund av att leverantörerna börjat protestera mot rådande arbetsvillkor och löner. Flygbasen informerar den övade staben om att de inte har tillräckligt med bränsle att de inte kan flyga så mycket som staben begärt.
– Sedan är det upp till staben att försöka lösa problemet utefter bästa förmåga. Det är en oerhört nyttig övning för just stabstjänst och det är därför den är uppskattad och populär inte bara hos oss utan också bland andra länder, Peter Hagsköld.
Även om övningen helt och hållet är simulerad så är alla händelser och scenarior baserade på verkliga erfarenheter från olika konfliktområden runt om i världen. Övningen i sig har inte vuxit sig större över åren, däremot har den blivit allt mer komplex och följderna av stabernas handlingar kan ibland bli många. Exempelvis behöver andra länders uppfattningar och eventuella reaktioner tas i beaktande samtidigt som de måste förhålla sig till det juridiska ramverk som gäller för insatsen.
Stort internationellt deltagande
Ett stort antal utländska deltagare brukar också vara signifikativt för CJSE och så även 2019. I Uppsala finns deltagare från Sverige, Finland, Estland, Tyskland, Nederländerna, Österrike, Schweiz, Sydkorea, Storbritannien, Brasilien och USA. Majoriteten är elever från de olika ländernas försvarshögskolor men officerare återfinns också på flera olika positioner.
– Alla är bekanta med Nato-standarden och därför funkar samarbetet väldigt bra. Det är ett ypperligt tillfälle att lära känna personer från andra länder och att lösa uppgifter på högkonfliktsnivå tillsammans med andra nationer, säger Peter Hagsköld.
Det land utöver Sverige som har flest deltagare är Finland vilket är ytterligare ett bevis på det fördjupade samarbetet länderna emellan och en följd av de politiska inriktningarna att Sverige och Finland ska kunna genomföra gemensamma operationer bortom fredstid.
Övningen genomförs i samarbete mellan Försvarsmakten och Försvarshögskolan och pågår fram till den 11 april. Syftet med övningen är att förbereda enskilda deltagare (officerare och studenter) att ingå i en multinationell stab för att möta de utmaningar som kan uppstå vid fredsoperationer. Fokus för övningen är även att träna stabsarbetsmetoder och processer för chefer och stabsmedlemmar men även att öva tillsammans med bland annat civila myndigheter.