Gemensamma operationer i fokus

– Det viktigaste man lär sig är att börja samverka med de andra försvarsgrenarna, konstaterar Erik Springer Engdahl, specialistofficer på Totalförsvarets skyddscentrum. Det blir tydligt att vi strider och löser en uppgift tillsammans. Vi behöver komplettera varandras styrkor och kompensera varandras svagheter för att lyckas.

Dynamiskt scenario på viktig plats

Att försvara en ö innebär naturligt en gemensam planering där både luft-, sjö- och markoperationer måste samordnas för att lösa uppgiften. Scenariot som spelas upp leder till en gemensam operation för att avvärja luftlandsättning och landstigning på Gotland. ”Spelet” börjar med ”gråzonsproblematik”. Efterhand aktiveras Totalförsvarets olika komponenter när de studerande tar sig igenom hela stegringen från fred via kris och höjd beredskap till krig.
– När jag tog officersexamen 2004 fanns inte Gotland ”på kartan” i vår taktikutbildning, konstaterar Helene Arvling, lärare på MHS H, nu själv elev. Det är därför nyttigt att vara på plats här. Det är svårt att skapa samma bild av och känsla för utmaningar och möjligheter i en lektionssal. Förståelsen blir större för komplexiteten i att styrketillväxa och kraftsamla på en geografisk plats. ”Spelet” gör det tydligt att vi jobbar tillsammans och måste hantera olika utmaningar, till exempel att vi ibland uttrycker oss på olika sätt i de olika försvarsgrenarna och behöver olika lång tid för att planera och koordinera verksamheten.

Delar blir en helhet, olikheter berikar

Det är nu alla nyförvärvade kunskaper i taktik, militärteori och folkrätt vävs ihop till en helhet, från strategisk ner till taktisk, och ibland stridsteknisk nivå. De blivande förvaltarna genomför bedömanden och diskuterar olika handlingsalternativ, åker runt på ön och rekognoserar hamnar och möjliga luftlandsättnings- och landstigningsplatser. En angripare överraskar förmodligen genom att göra det oväntade. Då gäller det att kunna återta initiativet med hjälp av stor kreativitet och små medel.
– Jag har fått ta del av många konstruktiva diskussioner där många nyanser av hur man kan lösa uppgiften kommer fram tack vare att eleverna bidrar med sina olika försvarsgrens- och funktionskompetenser, konstaterar Peter Sjöstrand, flygvapenförvaltare som följt fältövningen. Fördelen är att vi får fler kreativa lösningsförslag vilket gör oss mindre förutsägbara. Vi blir helt enkelt farligare för fienden!

Utveckling för varje år

HSOU är en relativt ny utbildning som införts på grund av att Försvarsmakten införde ett nytt flerbefälssystem 2008, ett system som alltmer hittar sina former. HSOU genomförs nu för fjärde gången. För varje genomförande har den finslipats lite, liksom syntesfältövningen på Gotland.
– Den här gången nådde vi längre i diskussioner och lösningar än vad vi tidigare gjort, sammanfattar Conny Hansen, utbildningschef på MHS H. Det känns inspirerande, inte minst för att både förbanden och de studerande ställer högre krav på oss som utbildare nu när det efterhand blir tydligare vad som krävs av en förvaltare i Försvarsmakten. Jag blir glad när jag ser hur vi tillsammans med stödet från stridskraftsskolor och försvarsgrensförvaltare svarar upp. Genom konstruktiva prestigelösa diskussioner, där både elever och lärare bidrar med sina kunskaper, hjälps vi åt att bli bättre. Det är tillsammans vi blir starkare!