Anträffar du någon som är i sjönöd, är du skyldig enligt sjölagen att lämna all hjälp och vara behövlig vid en räddningsinsats, om det kan ske utan allvarlig fara för den egna båten eller för dem som är ombord. Sjöräddning kan vara att hjälpa personer som är i sjönöd (i fara för liv), leta efter försvunna personer, förmedla rådgivning från läkare till att sköta sjuktransporter.
Övningsscenario
En båt med fyra personer har kastat loss från Väderöarna och satt kurs och fart hem till Fjällbacka. Båten kommer aldrig fram och anhöriga larmar SOS. Den sista kontakten med en av besättningsmedlemmarna var i närheten av en stor fyr vid 15:00 tiden. Sjö- och flygräddningscentralen larmas och den lokala sjöräddningsstationen i närheten får i uppdrag att leta efter de nödställda tillsammans med fartyget HMS Trossö som befinner sig i närheten. Inom loppet av 15 minuter efter larmet är personal tillhörande Sjöräddningssällskapet (SSRS) på plats, redo att påbörja räddningsinsatsen tillsammans med HMS Trossö. Efter en stunds sökande påträffades båten mot några klippor med fyra skadade individer ombord.
– Med förhållande kort varsel och med enkla medel planerades en sjöräddningsövning med HMS Trossö och sjöräddningsenheter från SSRS Fjällbacka. För HMS Trossö är det värdefullt att få samöva sjöräddning med enheter från andra organisationer som Försvarsmakten normalt inte övar med. Det ställer krav på flexibilitet och en direkt ledning via radio som vi normalt inte nyttjar i samma omfattning, berättar Pelle Egnell, fartygschef på HMS Trossö.
OSC (On-Scene Coordinator)- räddningsledarens förlängda arm
När flera ytenheter behövs i en sjöräddningsinsats utses en OSC av sjö- och flygräddningscentralen som får i uppdrag att leda enheterna på plats. I denna övning utseddes HMS Trossö som OSC. Deras uppgift är att förbättra räddningsinsatsen och se till att enheterna används så effektivt som möjligt efter direktiv från räddningsledaren.
Är positionen för den nödställde känd kan sjöräddningsinsatsen påbörjas direkt när enheterna är på plats, men är positionen oklar måste en driftberäkning göras som underlag för ett sökområde där en spaningsinsats kan genomföras. Beräkningarna görs med hjälp av datorer och bygger på objekt, vindar, strömmar och tid som har förflutit.
– Att vi fick möjligheten att agera On- Scene Coordinator (OSC) under övningen gav oss värdefulla erfarenheter för fortsatt utveckling. Vår sjukvårdsorganisation sattes på prov med fyra förhållandevis komplexa skador. Besättningen gjorde ett utmärkt jobb ombord och vi drog värdefulla erfarenheter vid den gemensamma genomgången med SSRS efter avslutad övning. Att få möjligheten att samöva med SSRS professionella personal är utvecklande. De visar att ett otroligt engagemang för sin uppgift och är mycket lätta att samarbeta med. Övningen visar att samverkan och övning mellan organisationer till sjöss bidrar till en säkrare sjöfart, fortsätter Per Egnell.
Sjöräddningssällskapet- räddningsinsatser byggt på frivillighet
Varje år inkommer ungefär 800 sjöräddningslarm och i Sverige leds sjöräddningsoperationer av sjö- och flygräddningscentralen (JRCC). Sjöräddningssällskapet är den enda organisation som finns som har sjöräddning som huvudändamål och de är med i nästan 80 % av alla sjöräddningsinsatser i Sverige. Sjöräddningssällskapet har 71 räddningsstationer runt om Sveriges kust och 2200 personer arbetar ideellt som frivilliga sjöräddare, beredda att rycka ut dygnet runt, året om. Kustbevakningen, Polisen, kommunalräddningstjänst och Försvarsmakten hjälper till om de är i närheten.
Då det är sannolikt att Försvarsmakten kommer att hamna i situationer som kräver samarbete inom sjöräddning är gemensamma övningar av stor vikt.
– Vi lär oss känna varandras enheter, rutiner och förutsättningar. Även om våra arbetssätt och verktyg skiljer sig åt så är det glädjande att se att vi kompletterar varandra. Lika roligt var det att alla inblandande var nöjda och glada över möjligheten att arbeta tillsammans under den här vackra majkvällen, säger Gustav Juliuson på sjöräddningssällskapet.