Solen skiner bakom en disig vårhimmel. Spaningskompaniet har grupperat ute på det vidsträckta fältet och arbetstempot är temperaturanpassat – tills radion i ett av fordonen sprakar till: ”En FN-patrull från Burkina Faso har gått på en misstänkt IED (improviserad sprängladdning) några kilometer bort. Minst två soldater är skadade.”
De svenska sjukvårdsresurserna går omedelbart upp i beredskap, beredda att bistå de burkinska FN-soldaterna. En intensiv aktivitet påbörjas, med allt från att blanda frystorkad blodplasma till att förbereda för operation. Dessutom medförs alltid åtta enheter blod, vilket motsvarar drygt två liter.
KIRURGI OCH ANESTESI PÅ PLATS
Lyckligtvis är det bara en övning, ett av många moment i Mali 10:s slutövning men det påvisar den sjukvårdskompetens som förbandet alltid har med sig så snart man befinner sig mer än två timmars färd från Timbuktu. I det färdigställda tältet väntar två kirurger, en operationssköterska, en narkosläkare, en narkossjuksköterska samt en sjukvårdare.
– Alla sex är mycket erfarna och väl tränade. Samtidigt finns likadan uppsättning sjukvårdspersonal med samma kompetens kvar på Camp Nobel, ifall de skulle behövas där. Totalt sett är det en oerhörd medicinsk kompetens som det svenska förbandet har, ute på patrull och inne på campen, säger förbandets stabsläkare Kristina.
SAMMA FÖRUTSÄTTNINGAR, SAMMA PRÖVNINGAR
Men det är inte den enda sjukvården som är ute med spaningskompaniet. Med följer gör också personalen i den terrängbil RG 32 som fungerar som en avancerad akutbil: en narkosläkare, en narkossjuksköterska och en sjukvårdare. Här har sjukvårdaren ungefär samma kompetens som en ambulansförare. Och samtliga nio ur sjukvårdspersonalen ute på patrull delar samma påfrestningar som spaningssoldaterna. De sover i speciella myggnätskokonger under bar himmel – och får vara beredda att bistå med att försvara den temporära campen vid ett eventuellt anfall.
SJUKVÅRD SOM RÄDDAT LIV
Sjukvårdsresurserna är framtagna för de svenska behov och krav som ställts för insatsen. Det betyder inte att sjukvården vid behov inte utnyttjas för att omhänderta sårade soldater från andra nationer – såväl andra nationers soldater som deltar i FN-insatsen som franska soldater har vårdats av den svenska sjukvårdspersonalen.
– Det här är en kompetens som inte är unik för oss i Mali 10 utan den har funnits under hela den svenska insatsen, från starten sedan 2014. Den gör att jag som chef för det här förbandet känner en mycket stor tillförsikt inför vår insats och inför att låta soldaterna verka på olika platser i Mali. Och personligen känner jag att om jag skulle bli skadad eller sårad, så skulle jag få den bästa vården som finns att tillgå i hela regionen, säger Dan Hagman.