Det är full fart på Norrbottens pansarbataljon. Hösten är tiden då rekryter på grundutbildningen splittras för att genomföra sina olika befattningsutbildningar. Det är då rekryterna blir specialister på olika områden.
Ett nedslag under en heldag i rekryternas vardag visar hur brett och varierat utbildningsutbudet är i Bodens garnison.
På sjukvårdsskolan var lektionssalarna fyllda med blivande sjukvårdare. Intramuskulära injektioner stod på schemat och deltagarna fick öva på att sticka nålar in i attrapper. En färdighet som behövs för att exempelvis kunna injicera adrenalin under huden.
— Att bli sjukvårdare är en stor anledning till att jag sökte mig hit, säger Dennis Jabro, rekryt på trosskompaniet.
Utbildningen innehåller två teoretiska prov och ett praktiskt prov. Genom ett samarbete med Luleå Tekniska Universitet får rekryterna dessutom 15 högskolepoäng när de är klara.
— Utbildningen är grymt bra. Under två veckor har jag lärt mig mer än vad jag gjorde under hela gymnasiet, säger Dennis Jabro.
”Jag har verkligen utvecklats som person”
Ute på övningsfältet pågick samtidigt en helt annan befattningsutbildning. Blivande gruppchefer från trosskompaniet fanns på plats för att öva stridstaktik med lös ammunition i automatkarbinerna. De kamouflagemålade rekryterna var svåra att upptäcka då de rörde sig genom tät och snårig höstskog.
Under dagen fick de träna på att leda sina grupper i stridssituationer mot varandra. På så vis övas förmågan att snabbt kunna fatta beslut i farliga miljöer – även om beslutsunderlaget är knappt.
Luleåbon Emma Hedlund känner att utbildningen är en bra förberedelse inför att leda sina kamrater.
— Man växer in i rollen att leda, säger hon.
Hon är även nöjd med den elva månader långa värnpliktsutbildningen i sin helhet.
— Jag har verkligen utvecklats som person. Mina föräldrar tycker att det har märkts en skillnad när jag är hemma. De tycker att jag har blivit mer disciplinerad och har mer ordning och reda hemma, säger hon.
”Nu rullar det på som det ska”
Inne i mekanikerskolans garage pågick samtidigt en lika viktig befattningsutbildning för krigsförbanden. I en öppen halvcirkel stod blivande stridsfordonsmekaniker i manöver. Framför dem på betonggolvet låg mängder med prydligt uppradade verktyg. Deltagarnas förkunskaper inom mekanik varierar kraftigt och utbildningen börjar därför med grunderna. Alla verktyg ska gås igenom i detalj.
— Det kan tänkas vara väldigt basalt. Men vet man inte vad man har för verktyg så vet man inte vad man kan göra, säger kapten Alexander Glavhammar, kurschef på mekanikerskolan.
Men det blir snart mer avancerat. När den 17 veckor långa utbildningen är klar kommer rekryterna att vara specialister på stridsfordon 90:s chassi. De kommer att ha goda kunskaper om allt från stridsfordonets motor till bandaggregat. Vitala kunskaper för att fordonet ska kunna ta sig framåt.
En med lite högre förkunskaper är Oskar Hedvall, rekryt på brigadspaningskompaniet. Under gymnasiet utbildade han sig till lastbilstekniker.
— Jag har sett fram emot att befattningsutbildningen ska börja. Nästa sak jag ser fram emot är att vi ska få bevisa vad vi kan ute i fält, säger han.
Mekanikerutbildningen i Boden är en central befattningsutbildning för hela Försvarsmakten som utförs på uppdrag av Försvarsmaktens tekniska skola. De blivande mekanikerna kommer från olika delar av landet.
Den frivillige rekryten Nick Borg har exempelvis åkt upp från Skaraborgs regemente.
— Det känns härligt att få börja med befattningen. Jag är tekniskt lagd och det är det här jag vill göra. Nu rullar det på som det ska, säger han.