Ingenting skvallrar om att det under de uppspända kamouflagenäten längst ute på piren finns en flytande akutmottagning ombord på två av bataljonens trossbåtar. Men i uppspända tält på däck har både läkare, sjuksköterskor och sjukvårdare sin arbetsplats.
Längs väggarna hänger utrustning för att stabilisera skadade och på golvet står lådor med sjukvårdsmaterial. På golvet finns gröna britsar uppställda och ovanför dem samsas stetoskop, dropp och andra medicinska redskap i hängare från taket.
− Hela idén med traumatroppen bygger på ett första kvalificerat mottagande av de sårade, säger Anton Wallmark.
Under maskeringen finns en mindre akutmottagning. Genom att maskera båtarna vill man undvika upptäckt.
Foto: Jonas Olsson/Försvarsmakten
Kombinerar civilt och militärt
Med hjälp av traumavård kan svårt skadade soldater sövas och stabiliseras innan de transporteras vidare. Krävs kirurgi för att rädda livet innan avtransport finns de resurserna också ombord.
– Amfibieregementet har kommit långt när det gäller konceptet med omhändertagande av skadade, säger akutläkaren Johan Raxell som är en av de som jobbar ombord.
Precis som många andra i traumatroppen jobbar han till vardags inom vården i det civila, men har valt att tjänstgöra några veckor om året i Amfibieregementet. Hans kollega, narkossköterskan Malin Lundqvist, gillar kombinationen av det militära och civila.
− Jag lär mig mycket härifrån, man får tänka lite annorlunda. På sjukhuset där jag arbetar i vanliga fall finns det alltid en back up, till exempel, säger hon.
Varje funktion fyller en viktig roll i omhändertagandet av patienten.
Foto: Jonas Olsson/Försvarsmakten
Viktigt för förtroendet
Under Swenex har traumatroppen övat för första gången tillsammans, och det har gått över förväntan. Alla är motiverade och måna om att utveckla både sig själva, gruppen och förmågan.
− Det handlar om att omhänderta soldater som skadads i strid i skärgården och att bistå andra enheter och förband. Men lika viktigt är att skapa förtroende för soldaterna längst ut på linan, säger sjukvårdsplutonens chef Anton Wallmark.
Han får medhåll av stridssjukvårdaren Andres Walters, som har ett förflutet som skyttesoldat.
− De som är skyttesoldater känner sig trygga när de vet att det finns personal som kan rädda livet på dem, säger han.