Tillsammans skapas tillgänglighet och säkerhet

Vattnen längs Sveriges kust är mycket olika, från nästan sött vatten längs norrlandskusten, bräckt längs sydkusten, till riktigt salt vatten på västkusten. Detta är något som ubåtarna måste ta i beaktande och väga av, då salt och sötvatten väger olika mycket när man fyller tankarna för att dyka.

Eftersom de svenska ubåtarna opererar längs hela den svenska kusten, med dess olika vattentyper, måste även ubåtsräddningsfartyget HMS Belos med ubåtsräddningsfarkost kunna göra detsamma, och det är något som övas kontinuerligt. Under Swenex 19 har HMS Belos och ubåtsräddningsfarkosten övat just detta, både i vattnen utanför nedre norrlandskusten och hela vägen ner till sydkusten. Inom ramen för ubåtsräddningsövningen ingick förutom att öva i vatten med olika salthalt, även övningsmoment med den medicinska ubåtsräddningsgruppen. Det är en grupp läkare och sjuksköterskor som är tidvis anställda vid Första ubåtsflottiljen och har en god vana att arbeta i trycksatta miljöer.

- Är ubåtsbesättningen nöjd med övningen så är vi nöjda, det är för deras skull vi övar. Om det mot förmodan skulle hända något kan de känna sig trygga i att allt fungerar, säger Torbjörn Harrisson, Fartygschef på HMS Belos.

HMS Belos med sin ubåtsräddningsfarkost är även en attraktiv partner i internationella sammanhang. Bland annat är Sverige medlem i den internationella ubåtsräddningsorganisationen ISMERLO och har även ingått ubåtsräddningsavtal med ett antal länder. Detta gör att man har möjlighet att stå i ubåtsräddningsberedskap för varandra. Det i sin tur gör det än mer viktigt för HMS Belos och ubåtsräddningsfarkosten att kontinuerligt öva i olika typer av vatten. 

Hög tillgänglighet på ubåtsräddningssystemet möjliggör för de svenska ubåtarna att operera längs hela Sveriges kust i syfte att skapa trygghet, säkerhet och högre tröskeleffekt om en motståndare skulle ha för avsikt att ge sig på Sverige.