Observationsplatsen är liten, väl dold och nästan omöjlig att skilja i grenverket från de taggiga granar som omger den. Målet under utbildningen är att utomstående ska kunna passera inom några få meter utan att upptäcka den. Härifrån kan personalen sedan dolt spana mot målet för att inhämta uppgifter om fiendens styrka, intentioner eller andra uppgifter som är relevanta för högre chefer.
Överallt – året runt
Under det uppspända kamouflagenätet trängs fjärrspaningssoldater med teleobjektiv, sovsäckar, vapen- och sambandssystem. Det är kallt och mörkt i det lilla utrymmet vars enda ljuskälla är en glipa i duken som nästan helt upptas av en kamera med långt teleobjektiv. Genom kameragluggen lyser en ensam stråle upp ett vaksamt öga. Plötsligt, utan att ta blicken från objektet, väser soldaten några ord till sina kamrater. Någon rör sig intill spaningsobjektet.
– Underrättelsebataljonens uppgift är att inhämta information och analysera den för att ge högre chefer ett underlag för beslut. Det är en uppgift vi ska kunna lösa över hela Sverige och under alla årstider, vilket är en av anledningarna till att vi är här utanför ett snöigt Östersund och övar, förklarar bataljonens chef överstelöjtnant Thomas Ottosson.
– En annan orsak att övningen genomförs just här är det geografiska läget. Östersund är ett strategiskt viktigt område med förbindelser i såväl nord-sydlig som öst- västlig riktning. Detta gör platsen intressant för både Försvarsmakten och för en potentiell motståndare, fortsätter Thomas Ottosson.
Tålamod och tystnad
Efter en kort rapport via radio fortsätter fjärrspaningssoldaterna på observationsplatsen sin övningsverksamhet. Efter en hektisk natt med innästling till fots och byggande av observationsplats i beckmörkret, är det mesta nu ren rutin. Kvicksilvret har pendlat fram och tillbaka under de senaste dagarna så tiden som inte spenderas framme vid kameran ägnas åt att koka snö till dricksvatten, vårda utrustning och på andra sätt återhämta för att kunna behålla skärpan över tiden.
– Spaning är en tålamodskrävande verksamhet och vi kan behöva ligga på observationsplatsen i flera dagar innan det händer något. Om det händer något vill säga, men att det inte händer något här är ju också en underrättelse, berättar en av soldaterna och skrockar tyst. Förutom att inte synas behöver de också tänka på att inte höras då ett promenadstråk med civilpersoner löper bara ett tjugotal meter framför observationsplatsen.
Underrättelsebataljonen är ett lätt förband som kan förflytta sig långa sträckor till fots, med skidor eller egna terrängfordon. Det kan också transporteras med helikopter eller fällas i fallskärm. Personalen är särskilt utbildad och utrustad för att kunna verka över stora ytor och avstånd, över hela konfliktskalan och på djupet av fiendekontrollerat område.
– Fjärrspaningssoldater är inte den enda förmågan bataljonen har. Förbandets har även andra vägar för inhämtning av information, som tillexempel obemannade flygsystem, enheter som skaffar information från mänskliga källor och fallskärmsjägare, förklarar Thomas Ottosson som själv har en bakgrund på fallskärmsjägarskvadron. Tillsammans kompletterar och överlappar de olika systemen varandra, vilket ger bättre kvalitet på underlaget än om vi enbart förlitade oss på en metod.
Informationen som inhämtas bearbetas sedan av bataljonens stab och förs vidare till högre chefer, som sedan är underlag för framtida beslut. En verksamhet som underrättelsebataljonen också har stora erfarenheter av i skarpa miljöer. Förbandet har bland annat genomfört internationella insatser i Kosovo, Afghanistan och nu senast i Mali.
Noggrant efterarbete
I skrivandets stund har observationsplatserna redan avvecklats, och soldaterna återvänt hem till Karlsborg. Helst vill man inte att motståndaren ens ska veta att du var där, varför alla spår sopas igen och restprodukter samlas in och bärs med hem. För personalen väntar nu den sista uppgiften, att noggrant och systematiskt skriva rapporter från övningen. Fotografier, tider och all annan information grupperna inhämtat samlas in, analyseras och blir så småningom ytterligare en bit i det eviga pussel som vi kallar underrättelsetjänst.