Inför denna texten har jag satt mig ner med Bengt Andersson, en av författarna bakom F 17s jubileumsbok, från B 3 till Gripen. Han har varit med i Svensk flyghistorisk förening sedan 70-talet och är med i Svensk flyghistorisk förening Blekinge med tilläggsnamnet Qvintus 72. Han är även redaktör för kamratföreningens tidning Bredåkrabladet.
En flottilj under uppbyggnad
Flygfältet skulle alltså byggas på platsen som då var känd som Bredåkra hed och under året 1944 beskriver Bengt flottiljen som “en gigantisk byggarbetsplats”. Precis som nu var det höst och byggnader skulle upprättas. Fältet där flottiljen skulle ligga behövde schaktas för att bli så plan så att flygplan skulle kunna landa där.
– Eftersom att det inte fanns någon bana utan bara var ett stort fält bestod det stora jobbet utav att upprätta byggnaderna och att schakta så att marken blev jämn.
Bengt berättar vidare att eftersom kanslihuset ännu inte var byggt installerade flottiljledningen sig i ett badhus i Ronneby Brunnspark. De intog sina måltider i Brunnsrestaurangen och med tanke på den inledningsvis begränsade flygningen kunde avståndet till flygfältet accepteras.
Invigningen den 6 november
Den 1 april utnämndes Major Torsten Rapp till överstelöjtnant och tillträdde som förste flottiljchef över Kungl Blekinge flygflottilj 1 juli. En ceremoni hölls den 17 september på F 8 Barkaby där flottiljens fana för första gången blottades och togs emot av Konung Gustav V. Denna fana skulle “med liv och blod försvaras”. Nästa gång fanan skulle visas skulle bli när flottiljen högtidligen skulle invigas vid en ceremoni som då hölls den 6 november. Ceremonin hölls vid den gamla officersmässen som fanns kvar sedan tiden då Blekinge bataljon låg på platsen. Flottiljpastor Bernt Larsson var officiant.
– Invigningen skedde på en fotbollsplan som låg i anslutning till den gamla officersmässen. Inget av det finns kvar idag berättar Bengt.
Flygplanstyper
De första flygplanen som kom till flottiljen var tyska Junkers Ju 86K som av svenska flygvapnet betecknades som B 3. Dessa köptes in som bombflygplan och var tillverkade helt i metall, som mest fanns det 28 stycken B 3 på F 17.
– När fältet byggdes först fanns inga banor, utan man landade på gräset med bara några olika riktningar att landa i.
Flygplanstyper man senare skulle använda sig av var T/B 18B, A 32A Lansen, J 35F Draken, SF/SH 37 Viggen, JA 37 Viggen och idag Jas 39 Gripen.
Den första flottiljchefen
Som tidigare nämnt utnämndes major Torsten Rapp den 1 april till överstelöjtnant för att den 1 juli tillträda som flottiljchef. Han hade tidigare suttit som chef för flygstabens organisationsavdelning och skulle även efter sin tid på F 17 se en strålande karriär som eskaderchef, chef för flygvapnet och även överbefälhavare.
Bengt slår upp jubileumsboken och visar en bild på flottiljens anmälningsbok och förklarar att gästande befäl skrev då in sig i boken när de besökte flottiljen. Överst på förstasidan hittar vi överstelöjtnant Torsten Rapps signatur. Boken finns numera att hitta i traditionsrummet på flottiljen.
17:e flottiljchefen
1 juni i år tog överste Tommy Petersson över befälet över F 17 och blev således den 17:e flottiljchefen.
– Jag kom hit med Gripensystemet, kring nyåret 2002/03. Känns på många sätt som att det var nyss, men den perioden utgör nästan en fjärdedel av flottiljens historia.
En intressant aspekt med vår historia är hur bra den förberett oss för dagens multi- och swing-rollsystem. F 17 har under 1940- till 90-talen haft alla uppgifter och flygslag; bomb, torped, attack, jakt, spaning, transport och helikopter. Vilket har varit en väldigt bra grund för dagens Jas 39 Gripen och 3:e helikopterskvadronens sjöoperativa uppgifter.
Tommy berättar vidare om att flottiljen är en pigg 75-åring som löser många uppgifter, exempelvis har flottiljen det senaste kvartalet arrangerat en flygdag, tätt följt genomfört en högvakt, deltagit i övningar och tagit emot en ny kull av inryckande värnpliktiga. Och som alltid drifthåller flygplatsen och bidrar med huvuddelen av resurserna till rikets incidentberedskap dygnet runt, året runt.
– Just beredskap och incidentberedskap är väl det jag främst tycker kännetecknar F 17 idag. Vi ligger där vi ligger. Närmare Kaliningrad än Stockholm, närmare Ukraina än Luleå. Det påverkar oss. Vi är en stor och viktig del av Sveriges tröskeleffekt.
Flottiljens framtid
I maj kom Försvarsberedningen med sin rapport och som i stora delar ligger i linje med de militära råd Försvarsmakten tidigare har lämnat. De satsningar som föreslås är mycket positiva och ger en tydlig signal om att Sveriges försvarsförmåga är viktig och att den behöver öka. Under försommaren 2020 förväntas nästa försvarsbeslut fattas.
– Mycket positivt, samtidigt som vi behöver komma ihåg att det är på grund av den negativa och oroande omvärldsutvecklingen. Jag är övertygad om att F 17 har en lysande framtid, och ser fram emot att som pigg veteran få gratulera den tidens flottiljchef, sannolikt en av dagens unga fänrikar, på 100-årsjubiléet 2044.