Totalförsvarskonferens genomfördes i Östergötland

Beatrice Ask (M) från försvarsberedningen beskrev vilket omfattande arbete det har varit när ledamöterna träffats en till två gånger i veckan under två års tid. Med fokus på konferensens tema kunde hon berätta att beredningen lagt ett 70-tal förslag som rör civil beredskap och civilförsvar. Bakgrunden är att omvärldsläget har blivit mer instabilt och oförutsägbart men Beatrice Ask tog också upp ett aktuellt fall som inte har med påverkan från andra nationer att göra. Det faktum att fem sjukvårdsregioner tvingats ställa in operationer för att upphandlingen av engångsartiklar som skyddshandskar och kanyler gått fel. ”Oavsett det säkerhetspolitiska läget måste vi ju göra samhället mer robust. ”

Detta var något som flera av talarna återkom till. Det är intressant att minnas vilken beredskap vi hade i Sverige innan nedmonteringen började. In på åttiotalet fanns det till exempel fortfarande tio ånglok i ett förråd i Motala, klara att användas. Kartor var ritade var utrymningsvägarna från Mälardalen skulle gå och företag utpekade som skulle fylla igen delar av Göta kanal för att göra snabba övergångar. Vi ska lära av historien men alla talare var överens om att det är andra typer av beredskap som är viktiga idag. Finns det någonting som skulle fungera i samhället när el och datoruppkoppling försvinner? Det finns mycket som måste göras och Beatrice Ask avslutade sin del av programmet med att det sämsta man kan göra är att inte göra någonting alls.

Chefen Militärregion Syd, översten Jan Pålsson, beskrev vad Försvarsmakten kan göra vid en höjd beredskap och hur organisationen ser ut regionalt. Chefen för Försvarsmaktens totalförsvarsavdelning, brigadgeneral Gabor Nagy, pratade om myntets andra sida. Vilket stöd som Försvarsmakten måste ha av samhället i övrigt vid en kris. Livsmedelsförsörjning och vatten var temat för dagen men det behövs också fungerande energiförsörjning, information och kommunikation, transporter och sjukvård. Barnpassning och äldrevård kanske inte är det första man tänker på men vid en mobilisering är det en fördröjande faktor om det inte fungerar.

Det pågår en statlig utredning om näringslivets roll i totalförsvaret och försörjningstrygghet i fråga om materiel till försvaret. Den ska redovisas för Försvarsdepartementet i december och på Totalförsvarskonferens Östergötland fanns utredningssekreterare Nina Nordengren på plats för att berätta om utredningen arbete. Hon beskrev det som mycket komplicerat bland annat beroende på att uppdraget är brett och lagstiftningen i vissa fall föråldrad. Saker som diskuteras är till exempel om det behövs ett nationellt näringslivsråd, om länsstyrelsernas roll måste förstärkas och hur man identifierar företag som är viktiga för totalförsvaret och vad det innebär för dessa företag. Där finns det två vägar att gå. Via avtal eller, om det är kris eller höjd beredskap, via tvång. Vid tvång kan staten ta vad som behövs, men måste betala för sig. Staten kan också med tvång styra om produktionen hos ett företag så man producerar andra varor. Vid avtal finns det undantag men generellt ska upphandling ske även vid höjd beredskap.

Temat för nästa Totalförsvarskonferens är inte bestämt men att myndigheter, näringsliv och organisationer med verksamhet i Östergötland vill fortsätta att prata totalförsvar är tydligt.