Under höjd beredskap eller krig ska personal och material ur Kustbevakningen ställas till Försvarsmaktens förfogande för övervakning, transporter och andra uppgifter, något som kallas operativt ianspråktagande.
– Det gemensamma arbete som drivit processen framåt till en överenskommelse är ett led i att stärka banden mellan Kustbevakningen och Försvarsmakten. Överenskommelsen har tydliga mål för det fortsatta arbetet vilket är ett viktigt steg i att stärka vår totalförsvarsförmåga, säger Försvarsmaktens generaldirektör Peter Sandwall.
Särskild samverkan innebär att Kustbevakningen vid begäran hjälper Försvarsmaktens att lösa uppgifter som exempelvis patrullering och övervakning av havsområde, visitation av fartyg, marin underrättelseinhämtning och eskort av sjötransporter till exempel. Särskild samverkan förutsätter att förfrågan från Försvarsmakten skett i ett enskilt fall och att Kustbevakningen accepterat förfrågan.
– Vi har haft en väldigt bra och öppen dialog med stort lösningsfokus. Kustbevakningen har en viktig roll i totalförsvaret och måste bidra till att samhällets gemensamma krisberedskapsförmåga höjs, säger Kustbevakningens generaldirektör Therese Mattsson.
Myndigheterna ska tillsammans utveckla Kustbevakningens förmåga att förstärka Marinens sjöövervakningsoperationer. Myndigheterna ska även utveckla Kustbevakningens förmåga att planera deltagande i sjöfartsskydds- och kustförsvarsoperationer. Syftet är att öka Sveriges förmåga att upptäcka och ingripa mot kränkningar och därigenom höja tröskeleffekten.
– En av målsättningarna är att Kustbevakningen deltar i Försvarsmaktens övningsverksamhet i syfte att höja Kustbevakningens och Försvarsmaktens förmåga att operera tillsammans och stärka relationen mellan personal i myndigheterna, säger Peter Sandwall.