Marinen bidrar till trygghet och stabilitet

Ubåtsjaktövningen på västkusten är slut. Fartygen har förtöjt i sina hemmahamnar och landenheterna är tillbaka i sina baser. Under en dryg vecka har marinen ökat sin förmåga att hantera undervattenshot i ett för Sverige strategiskt viktigt område, marinen har dessutom visat för omvärlden att man upprätthåller beredskap och bidrar till trygghet när samhället i övrigt är pressat.

Övningen bjöd på varierande väder och våghöjder.
Övningen bjöd på varierande väder och våghöjder.
Övningen bjöd på varierande väder och våghöjder. Foto: Jimmie Adamsson/Försvarsmakten
Minröjningsfartygen har i första hand jobbat inomskärs eller kustnära
Minröjningsfartygen har i första hand jobbat inomskärs eller kustnära. Foto: Jimmie Adamsson/Försvarsmakten
Stödfartygen HMS Trossö förser  HMS Nyköping med drivmedel.
Stödfartygen HMS Trossö förser HMS Nyköping med drivmedel. Foto: HMS Nyköping/Försvarsmakten
Kombinationen helikopter och fartyg har återigen visat sig effektiv.
Kombinationen helikopter och fartyg har återigen visat sig effektiv. Foto: Jimmie Adamsson/Försvarsmakten
Mitt i natten tankas ett minröjningsfartyg från HMS Carlskrona.
Mitt i natten tankas ett minröjningsfartyg från HMS Carlskrona. Foto: Jimmie Adamsson/Försvarsmakten

För första gången hölls den årliga funktionsövningen för ubåtsjakt på västkusten och inte i Östersjön. Kommendör Jon Wikingsson som har varit styrkechef till sjöss berättar varför:

– En av anledningarna är att vattenförhållanden som salthalt och strömmar är annorlunda mot i Östersjön. Vi måste kunna hantera förhållandena på båda sidorna om Sverige. Men att vara på västkusten är också viktigt av andra skäl. Här finns de stora hamnar som Sverige är beroende av i fred, kris och krig. Västkusten utgör också porten in i Östersjön, som kommer att vara avgörande att behärska om det skulle bli oroligt i Östersjöregionen.

Kommendör Jon Wikingsson är chef för Fjärde sjöstridsflottiljen
Kommendör Jon Wikingsson är chef för Fjärde sjöstridsflottiljen och har även varit ansvarig för ubåtsjaktövningen på västkusten. Foto: Jimmie Adamsson/Försvarsmakten

Inom- och utomskärs, men också på land

I stort har stridsfartygen jobbat i två grupper. Minröjningsfartyg, bevakningsbåtar och stridsbåtar och amfibiesoldater har övat inomskärs och kustnära. Längre ut i Kattegatt har korvetter och helikoptrar jobbat. Sonaroperatörer har sökt efter ubåt eller ubåtsjaktmål och anfallsmetoder har finslipats. Stödfartygen Trossö och Carlskrona har tillsammans med personal från Marinbasen sett till att hålla stridsfartygen operativa. Den svenska ubåt som deltog har inte bara varit en svårfunnen motståndare. Den har dessutom bidragit till information om sjöläget i Kattegatt.

– Vi kan än en gång konstatera att kombinationen helikopter och fartyg är ett vinnande koncept. Det gäller både vid ubåtsjakt som vid sjöövervakning. Helikopterns snabbhet och möjlighet till att spana täcka stora ytor ökar effekten avsevärt, säger Jon Wikingsson.

Stridsbåtar på väg in för fingerat sjunkbombsanfall.
Stridsbåtar på väg in för fingerat sjunkbombsanfall. Foto: Magnus Andersson/Saab

Större än övningen i sig

Förutom att ha blivit bättre på ubåtsjakt och att hålla igång en marin styrka långt från ordinarie baser har marinen uppnått mycket annat enligt Jon Wikingsson:

– Vi har visat att Försvarsmakten och marinen kan verka trots att samhället är under påfrestningar, som just nu med Covid-19. Vi har dessutom sjöövervakat i Kattegatt och Skagerack samt Östersjöinloppen. Såväl handelssjöfart som ett antal utländska örlogsfartyg har identifierats och vi har visat svensk närvaro för dessa. Sammanfattningsvis har marinen visat att vi kommer att finnas därute och jobba, oavsett hur nästa kris ser ut.