Vädret är också detsamma som då. Det berättas från dopdagen om ”ett strålande försommarväder”. Hans Majestät Konungen förrättade dopet på dåvarande Karlskronavarvet, numera Saab Kockums. Fartygets konstruerades redan från början för att användas för olika ändamål. Ett av dessa var rollen som minfartyg. Att i krigstid lägga ut stora mineringar för att skydda mot en angripare. Men det är andra roller som gjort fartyget mer känt hos den breda massan. Fredrik Linder är nuvarande fartygschef på HMS Carlskrona:
– Det är ett gott betyg såväl till varvet som till konstruktörerna att hon kunnat användas till så många olika uppgifter.
Långresefartyget 1982-2005
Den mest kända är dock rollen som utbildningsplattform för kadetter. Under sina 22 utbildningsexpeditioner, i folkmun kallade långresor, har fler än 2000 kadetter utbildats. Fyra av expeditionerna har gått jorden runt. Urvalet av de 300 hamnar som besökts styrdes i mångt och mycket av vilka länder Sverige haft handelsutbyte och diplomatiska kontakter med. Den hamn hon besökt oftast är Rio de Janeiro. Den sista långresan gjordes 2005.
– Jag är faktiskt den första fartygschefen på HMS Carlskrona som också gjort värnplikten ombord på samma fartyg. Bland annat var jag med på långresan 1993, berättar Fredrik Linder.
Patrullfartyget 2010-2013
Efter att ha legat oanvänd under flera år i Karlskrona rustades och moderniserades hon på nytt för att ingå i EU:s första marina insats utanför Somalia. Under flera år hade pirater angripit handelssjöfart i västra Indiska oceanen och Adenviken. Förutom att vara patrullfartyg och skydda såväl handelssjöfart som matleveranser till Somalia, fungerade hon under insatsen ME02 också som ledningsfartyg för hela EU-styrkan under befäl av den svenska amiralen Jan Thörnqvist. Hon gjorde totalt två insatser i området, ME02 (2010) och ME03 (2013). Under dessa patrulleringar fanns en viktig resurs i form av helikopter baserad ombord.
Stöd- och ledningsfartyget 2013-
Sedan 2013 har HMS Carlskrona fungerat i rollen som stöd- och ledningsfartyg för marinen och har ingått i Tredje sjöstridsflottiljen. Ombord kan en mindre stab arbeta, något som praktiserats under många svenska och internationella marinövningar. Hon har också fungerat som ledningsfartyg för den svensk-finska sjöstyrkan i det nära samarbete som de båda länderna har. Som stödfartyg kan hon förse marinens övriga stridsfartyg med mat, drivmedel, reservdelar och tekniskt stöd.
– Vi har också en fullt utvecklad flygplats numera och kan landa såväl svenska som utländska helikoptrar ombord.
Framtiden för HMS Carlskrona
Även om åldern börjar synas på sina ställen är fartyget i förhållandevis bra skick, ett bra betyg på såväl varv som alla besättningar genom åren som vårdat och underhållit fartyget. Problemet är att vissa system ombord fallit för åldersstrecket för många år sedan och inte är enkla att hålla liv i. Per Edling är chef för Tredje sjöstridsflottiljen:
– Det är med inte så lite stolthet och glädje som jag som förbandschef får möjlighet att uppvakta fartyget och besättningen idag. Hon har gjort stora insatser för Sverige, Försvarsmakten och marinen. Samtidigt är hennes fyrtio år ett tydligt exempel på den åldrande flotta, som vi använder idag när omvärldsläget är mer svårbedömt än på länge.