Komplex strid under tidspress

I filmen från förra veckans beredskapsövning visas hur robotar avfyras och samtidigt träffar ett mål ute till havs. Vägen fram till avfyrning av själva roboten är dock komplex och ofta under stor tidspress - ett lagarbete.

Koll på läget

I scenariot för Swenex 20 har Sverige attackerats och svenska marina styrkor förbereder sig för att möta angriparen ute till sjöss. Genom den ständiga sjöövervakningen som marinen genomför året om och dygnet runt, vet marinen hur normalbilden till sjöss ser ut och har då lättare att upptäcka förändringar. Helst innan konflikten blir ett faktum lämnar de marina enheterna sina ordinarie baser och sprider sig runt kusten. På så sätt kan de snabbt sättas in där de behövs och blir svårare att bekämpa. Peter Lindén är fartygschef på korvetten HMS Visby.

Visbykorvetterna är smyganpassade för att inte reflektera radarsignaler, vilket syns tydligt på bilden. Foto: Jimmie Adamsson/Försvarsmakten

– Ibland får vi målinformation från någon annan. Det kan vara från ubåt eller flygvapnets stridsledningsplan men också från helikoptrar. På så sätt minskar vi behovet att sända själva och minskar risken att röja oss. Vi spanar också med egna sensorer, både passiva och aktiva beroende på taktisk situation. Exempel på en passiv sensor är då motståndarens radarsändningar analyseras och man får en riktning till den som sänder. Eftersom varje radartyp är unik vet vi också vilken typ av fartyg den sitter på. Genom samarbete med andra korvetter får vi en position på de fientliga fartygen.

En av orsakerna som gör det svårare att hitta de fientliga fartygen till sjöss är all annan fartygstrafik. En vanlig dag är ungefär 4000 civila fartyg ute på Östersjön, på väg till eller från en hamn. Även i en konflikt kommer det att vara en hel del handelstrafik på Östersjön. Alla länder är beroende av sjöfart och tillförseln av varor.

Från sjöss, luften och land

Att som försvarsmakt samordnat kunna sätta in vapen från såväl flyg som fartyg och landbaserat är en kombination som det är svårt för en angripare att försvara sig mot. Nyckeln till framgång ligger i tidspassningen. De avfyrade sjömålsrobotarna ska komma fram till målet samtidigt och helst anfalla från olika håll. Rätt antal robotar ska gå mot rätt fientligt fartyg. En av utmaningarna är att flygplanen har begränsad tid i luften.

– Under Swenex 20 övar vi den här typen av komplexa samordnade anfall flera gånger. Varje moment utvärderas noggrant så att vi hela tiden bli bättre. Vi är duktiga, det visar inte minst den just genomförda beredskapsövningen, avslutar Peter Lindén.