En ständigt pågående operation

Håkan Palm jobbar som sjöman på HMS Ven. När övriga Sverige sjöng ”små grodorna” och plockade blommor satt Håkan i stridsledningscentralen på ett av marinens fartyg och guppade fram på Östersjön. Vad gör fartygen där ute och varför är det så viktigt att vi inte ens kan fira midsommar?

Under sjöövervakning används radar och andra sensorer men också traditionell kikare i och med optisk utkik.
Under sjöövervakning används radar och andra sensorer men också traditionell kikare i och med optisk utkik.
Under sjöövervakning används radar och andra sensorer men också traditionell kikare i och med optisk utkik. Foto: Försvarsmakten
Under sjöövervakning passar besättningen på att öva, här läggs svep för att kunna få upp minor till ytan.
Under sjöövervakning passar besättningen på att öva, här läggs svep för att kunna få upp minor till ytan. Foto: Försvarsmakten
När svepet ska upp gäller det att sjömännen inte legat på latsidan med träningen.
När svepet ska upp gäller det att sjömännen inte legat på latsidan med träningen. Foto: Försvarsmakten

Varje dag rör sig över 4 000 fartyg i Östersjön. Det är ett myller av handelsfartyg, passagerarfärjor, fritidsbåtar och även militära enheter från olika nationer. För att överblicka och skapa en god lägesbild av vad som sker runt Sveriges gränser deltar marinen i en ständigt pågående sjöövervakningsoperation.

− Det spelar ingen roll om det är midsommar, julafton eller coronapandemi. Försvarsmakten har alltid resurser i gång, som exempelvis fartyg ute till sjöss för att samla information och bidra till den gemensamma lägesbilden, säger Jon Wikingsson, chef för Fjärde sjöstridsflottiljen.

Jon Wikingsson, chef för Fjärde
sjöstridsflottiljen.
Jon Wikingsson, chef för Fjärde sjöstridsflottiljen. Foto: Melina Westerberg/Försvarsmakten

En självklarhet

Försvarsmakten övar ofta för att bli bättre på att kunna försvara Sveriges territoriella integritet. För marinen och i synnerhet flottans fartyg är verksamheten skarp så fort tamparna lämnar kajen.
− Fartygen är alltid insatsberedda och även om vi övar så genomförs skarp sjöövervakning samtidigt. Med hjälp av spaningsradar, fasta radarsystem och information från andra myndigheter och även andra nationer kan vi skapa oss en bra lägesbild över Östersjön, säger Wikingsson.

För Håkan Palm och övriga i besättningen på HMS Ven är det givetvis tråkigt att missa en av årets stora högtider.
− Det är helt klart surt men ändå självklart att vi gör det här, man bidrar med sitt såklart. Sen är det någon annans tur över julen och påsken och så vidare. På midsommarafton var vi i Stockholms skärgård så vi fick en liten del av sommar vi också. På kvällen åt vi middag med hela besättningen och körde sjukamp i sjömanskap, säger Palm.

Märkligt uppträdande

Ofta använder civila större fartyg AIS (Automatic Identification System) som visar fartygets namn, storlek, position, kurs och fart genom att skicka en signal till alla andra. Militära fartyg har ofta sin AIS avstängd och är därför lite svårare att se.
− Marinens fartyg åker ut och tittar på det som avviker från normalbilden. Det kan vara andra nationers stridsfartyg som rör sig nära den svenska gränsen eller civila fartyg som uppträder märkligt. Vi hjälper också andra myndigheter med information när det efterfrågas, säger Wikingsson.

Håkan Palm är sjöman och jobbar som systemtekniker ombord på HMS Ven.
Håkan Palm är sjöman och jobbar som systemtekniker ombord på HMS Ven. Foto: Försvarsmakten

Hela besättningen är inte inblandad i själva sjöövervakningen som görs från datorer i fartygets stridsledningscentral och optiskt med kikare från manöverbryggan. Det blir ett gyllene tillfälle att träna andra färdigheter för de som inte övervakar lägesbilden.

− När vi är på större övningar blir vi låsta i olika moment som ska genomföras tillsammans med andra. Under sjöövervakningspass får vi mer tid att öva internt i besättningen. Jag har bland annat övat navigation inför kommande studier, säger Palm.