– Hundverksamheten är en stor tjänstegren inom Försvarsmakten och hundnosen är en helt oöverträffbar sensor, säger Johan Brolin som är chef för utbildningsavdelningen på FHTE.
Tidigt i pandemin ställde Försvarsmakten in alla yrkesbefattningskurser med omedelbar verkan, detta inkluderade även FHTE:s hundförarkurser. De kontinuerligt tjänstgörande krigsförbanden, som använder hundar som en viktig komponent vid patrullering och söktjänst, planerar och bygger hela sin verksamhet på att hundar och hundförare fungerar och kan göra det de ska. Därför var det viktigt att snabbt ta fram en anpassad lösning för att ändå kunna genomföra höstens utbildning.
Johan och hans kollegor fick då tillfälle att använda sina kreativa och lösningsorienterade sidor för att säkerställa att utbildningen, samtidigt som den håller nivån som krävs, följer Försvarsmaktens och Folkhälsomyndighetens riktlinjer. Under planeringen utgick man från det scenario som gällde i våras. Resultatet som arbetades fram bygger på centrala bestämmelser som genomförs lokalt, gott samarbete, delat ansvar och bra förberedelser ute på förbanden.
Utbildning på fem orter
I vanliga fall tillbringar de blivande hundförarna 12 veckor på Livgardet i Kungsängen när de genomför sin grundutbildning. När de kommer hem till sitt förband fortsätter de träna och gör sen ett behörighetsprov. Provet säkerställer att de blir operativa och kan ingå i insatser och övningar fullt ut.
Höstens tillfälliga upplägg grundar sig i att förbanden själva genomför utbildningen. Den hålls just nu i Eksjö, Ronneby, Uppsala, Luleå och som tidigare år i Kungsängen. Inför utbildningsstarten har FHTE skickat sitt utbildningsmaterial, veckoprogram och genomfört telefonmöten med samtliga orter. Där förmedlades information om utbildningsplanen och det fanns även möjlighet att ställa frågor.
– Förbanden och deras lokala utbildare har tagit sig an uppgiften jättebra! De tog ett mycket stort ansvar kring de förberedelser som var nödvändiga för att få detta att fungera, berättar Johan Brolin.
En ambulerande kvalitetssäkring
Under höstens gång kommer Johan själv att resa runt för att stötta, följa upp och kvalitetssäkra så att utbildningen sker i linje med hur de själva utbildar. Även de instruktörer som FHTE har utplacerade på några av orterna kommer att hjälpa till med stöttning och kvalitetssäkring. Slutligen är det också FHTE som godkänner hundförarna i systemen när utbildningen och behörighetsprovet är klart.
– En fördel med att göra på det här sättet är att förbanden kan anpassa utbildningen till sina lokala förutsättningar. I Eksjö till exempel genomför man den under 16 veckor istället för 12 och i Uppsala utnyttjar man fler veckodagar och mindre helger. Så här långt ser den här lösningen ut att fungera bra, avslutar Johan Brolin.
Om FHTE
Försvarsmaktens hundtjänstenhets uppdrag- och uppgift är att föda upp och träna hundar till i första hand insatsförbanden.
Hundtjänsten finns vid tre anläggningar i Sverige:
- I Sollefteå med fokus på avel.
- I Märsta med fokus på urval och utbildning av tjänstehundar.
- I Kungsängen med fokus på utbildning av hundförare.
Det finns runt tusen aktiva ekipage i Försvarsmakten.
Varje år föds varje år runt 35-40 valpkullar, det är enbart rasen schäfer som används vid avel.
Runt en fjärdedel av hundarna är uppfödda via Försvarsmaktens hundavelsprogram, 78 procent av dessa hundar finns i flygvapnet, 18 procent i armén och 4 procent i marinen. Återstående hundar, cirka tre fjärdedelar, finns hos hemvärnet. Hemvärnets hundar är oftast privatägda och tränade via Svenska Brukshundsklubben för att klara sitt uppdrag.