Marinens funktionsövningar avslutade

Marinens funktionsövningar i luftförsvar och ytstrid är nu avslutade. Anders Fornelius Hecker är fartygschef på HMS Helsingborg som deltagit i båda övningarna och summerar de gångna veckorna som värdefulla och givande.

HMS Helsingborg deltog i både luftförsvarsövningen och ytstridsövningen som leddes av 3.Sjöstridsflottiljen.
HMS Helsingborg deltog i både luftförsvarsövningen och ytstridsövningen som leddes av 3.Sjöstridsflottiljen.
HMS Helsingborg deltog i både luftförsvarsövningen och ytstridsövningen som leddes av 3.Sjöstridsflottiljen. Foto: Rebecca Landberg/Försvarsmakten
Övningsledare Gustav Reimfelt med personal har styrt ytstridsövningen i realtid från Sjöstridsskolans simulator ”HMS Uddevalla”.
Övningsledare Gustav Reimfelt med personal har styrt ytstridsövningen i realtid från Sjöstridsskolans simulator ”HMS Uddevalla”. Foto: Michaela Linge/Försvarsmakten

I två veckor har marinen övat i Östersjön och i Hanöbukten. Först övades luftförsvar och därefter ytstrid. Syftet med övningarna har varit att träna besättningarna i att upptäcka, lokalisera och bekämpa hot i luften och på ytan.

Anders Fornelius Hecker är fartygschef på HMS Helsingborg.
Anders Fornelius Hecker är fartygschef på HMS Helsingborg. Foto: Melina Westerberg/Försvarsmakten

− Det har varit väldigt viktiga övningar, vi har tagit ytterligare ett kliv framåt för att på ett effektivt sätt kunna möta Östersjöns och närområdets eventuella hot, säger Anders Fornelius Hecker, fartygschef på HMS Helsingborg.

Koll på läget

Vid all vår verksamhet till sjöss skapar vi oss en lägesbild av området. I Östersjön sker 4000 fartygsrörelser varje dygn men ständigt pågående sjöövervakning skapar en normalbild som möjliggör att hot kan identifieras tidigt. Under övningen är det delar av fartygen från marinen som agerar motståndare. Övriga styrkan ska lokalisera hotet och sedan samordna striden.

− Stridstjänsten är ett lagarbete som involverar hela besättningen. Stor del av arbetet sker ombord i fartygets stridsledningscentral. Alla fartygs sensorer används för att samla in information och lokalisera fienden både i luften, på ytan och under vattnet. Tillsammans med andra fartyg och helikoptrar etableras ett målläge och beslut kan tas om vapeninsats. Det gäller att få hela kedjan att fungera för att hålla tempo i striden.

Samordnat till sjöss, på land och från luften

Försvarsmakten har sjömålsrobotar på fartyg, lastbilar och på flygplan. Genom god samordning kan anfall ske från flera olika platser samtidigt. en förmåga byggd på flera olika system som samverkar är viktig för Sveriges förmåga till sjömålsstrid.  Det är chefen till sjöss som leder styrkan och tar beslut om i vilken ordning hoten ska bekämpas och med vilken enhet.

− Strid till sjöss är komplex med flera händelser samtidigt. Utöver samordning med andra enheter samtidigt ska vi se till att fartyget förblir stridbart. Vi övar internt på att hantera stridsskador som att släcka bränder, reparera skador och upprätthålla besättningens stridsvärde.

Nya medarbetare

Efter sommaren har marinens fartyg fått många nya medarbetare, både tidigare värnpliktiga som valt att ta anställning som sjömän såväl som officerare som förstärkt efter avslutade studier.

− De senaste två veckorna har min besättning fått möjlighet att befästa sina kunskaper att möta både yttre hot, från flyg och fartyg, men också bli bättre på den inre striden, som bränder eller skador ombord. Vädret har varierat och några har fått känna på riktiga sjöben för första gången. Det har varit bra övningar och besättningen visar stor vilja att hela tiden utvecklas och bli farligare för fienden. Det gör mig stolt över att vara fartygschef för HMS Helsingborg säger Fornelius Hecker.