2020 har Granatkastarpansarbandvagn 90, förkortat GRKPBV 90, blivit ett nytt tillskott i fordonsflottan vid Norrbottens regemente. Detta efter att först ha levererats till Skaraborgs regemente, P 4. De fem bataljonerna som ska tillföras fordonet är 41:a och 42:a på P 4, 191:a och 192:a på I 19 och 72:a på Södra skånska regementet, P 7.
Fordonen består av en granatkastarfunktion påbyggd på ett Stridsfordon 90-chassi och förväntningarna bland de värnpliktiga på I 19, som är bland de första i landet att utbildas på vagnen.
– Det känns som en ära att få vara en del av något nytt. Det här är inget som har funnits innan så det känns väldigt unikt att få vara med under det första utbildningsåret med vagnarna, säger William Vinter från Tyresö som är en av gruppcheferna inom plutonen.
"Största skillnaden är skyddsnivån"
Eftersom systemet med stridsfordonsburen granatkastare är nytt finns det förstås mycket att upptäcka och lära. Men det går redan nu att slå fast att det handlar om stora skillnader jämfört med hur granatkastarplutoner tidigare har löst sina uppgifter.
Framför allt handlar en av de stora nyheterna om det utökade skyddet för besättningen.
– Den största skillnaden är skyddsnivån. Tidigare stod vi utomhus vid pjäsen. Nu sitter besättningen tryggare i vagnen med skydd. Vi får även en helt annan manövreringsförmåga. Nu kan vi följa det mekaniserade förbandet på ett helt annat sätt eftersom vi har samma typ av fordon, säger översergeant Mikael Sandling som är plutonchef.
Förutom ökat skydd väntas plutonen även bli betydligt mer effektiv i grupperings- och omgrupperingstiderna.
– Det kommer gå mycket snabbare att komma till skott. I stället för att transportera granatkastaren på en kärra bakom en bandvagn sitter den nu monterad på ett stridsfordon 90. Det kommer att förbättra vår rörlighet och effektivitet avsevärt, säger översergeant Mikael Sandling.
Nya möjligheter
Plutonen består av fyra GRKPBV 90-vagnar, en ammunitionsgrupp, en rekognoseringsgrupp och en batteriplatsgrupp som fungerar som plutonens sambandsplats. Batteriplatsgruppen leder även skjutningar och sköter sambandet med bataljonens övriga delar.
Det innebär att batteriplatsgruppen kommer hålla många bollar i luften och vara en form av nav i kommunikationen inom plutonen. En uppgift som inspirerar Aurora Apelsten, från Gnesta, som är en av rekryterna som nu utbildas till batteriplatsgruppchef.
– Jag ser fram emot att sätta mig in i en situation och sedan kunna hantera det på ett lugnt och sansat sätt, säger hon.
Just nu genomgår de värnpliktiga sina befattningsutbildningar. Om några veckor ska de gå samman som en pluton igen och börja tillämpa sina spetskompetenser i ett lagarbete.
Innan utbildningens slut ska de utgöra en av Sveriges första mekaniserade granatkastarplutoner.
– Det mest spännande är att få vara med och ta fram nya möjligheter. Vi kommer kunna dra helt nya slutsatser av vad en granatkastarpluton kan lösa för uppgifter efter det här året, säger översergeant Mikael Sandling.