Det har varit ett uppehåll i utbildningen av värnpliktiga systemmekaniker för systemen stridsfordon 90 och stridsvagn 122, men behovet av dessa kategorier har ökat. Därför utbildas nu sex värnpliktiga systemmekaniker på stridsvagn 122, och elva på stridsfordon 90. Innan de kom till FMTS och Halmstad har de gjort den grundläggande soldatutbildningen vid P 4, P 7, P 18, I 19 eller LedR.
– Det är stor skillnad på att göra grundutbildning och att vara här, tycker Viggo Arnstberg, systemmekaniker på stridsvagn 122. Efter grundutbildningen kände jag att någon fortsättning i Försvarsmakten inte var aktuellt, men jag tror att jag talar för hela gruppen när jag säger att vi är väldigt nöjda med denna utbildning. Trots att det var länge sedan den genomfördes har den varit välplanerad och lärarna och instruktörerna är riktigt bra. De vill, och får oss att prestera så bra som är möjligt, hela tiden. Vi har också fått bra information om vad Försvarsmakten kan erbjuda. Nu lockar en framtid i Försvarsmakten, erkänner han och hoppas att I 21 i Sollefteå kunde återuppstå.
Kylsystem
Ringenäs skjutfält i slutet av november kan vara karg plats med hårda, isande vindar och regn. Men det är ett annat kylsystem som Pontus Wintarv och hans grupp av stridsfordon 90-mekaniker har tankarna på för tillfället. De har fått ansvaret att felsöka och om möjligt laga ett stridsfordon vars motor snabbt blir för varm.
– Vi misstänker en läcka i kylsystemet, förklarar Pontus. För att kunna undersöka kylsystemet närmare måste vi först lyfta ur motorn, så vi inväntar nu en bärgningsbandvagn 120 som kan hjälpa oss med lyftet.
– Det är kul det här, säger Pontus i väntan på bärgaren. Det är riktigt fräcka fordon och de är trots sin storlek och tyngd ändå ganska lätta att arbeta med. Sen är det roligt att vara på övning och få testa på allt vi har lärt oss, som om det var på riktigt.
Corona-anpassningar
Ingen verksamhet är väl i dag oberörd av Corona-pandemin. Inte heller denna. Från början skulle FMTS kadetter från Specialistofficersutbildningen och Officersprogrammet också varit med på Ringenäs.
– Det hade blivit bra träning för kadetterna och vi i övningsledningen hade haft lite mindre att göra, men vi måste alla göra vad vi kan för att minska risken för smittspridning, säger övningsledaren Claes Troste och fortsätter:
– Vi håller också soldaterna åtskilda i sina grupper. De sover tre och tre i tält som är till för åtta personer. Och så måste vi se till att de kan hålla god handhygien med handsprit, även så här ute i fält.
Rekryt Viggo Arnstberg har fler exempel på anpassningar som gjorts i pandemins spår.
– Vi har kasernförbud och har endast fått vara hemma under åtta dagar på tre månader. Det är jobbigt. Och det är inte lätt att ständigt hålla fokus när det inte blir fler avbrott i utbildningen. Samtidigt har vi full förståelse för varför det är som det är.