Försvarsmaktens krigsorganisation kommer att växa under de kommande försvarsbeslutsperioderna. Ett antal förändrade eller helt nya krigsförband ska fyllas med personal, utrustas och öva. Här finns många utmaningar, inte minst när det gäller personal, eftersom det tar tid att bygga upp militär förmåga. Ett sätt att inte behöva börja helt från början är att använda de färdigutbildade värnpliktiga i personalreserven, det vill säga de som redan grundutbildats, men som saknar krigsplacering i ett krigsförband.
– Det är bra att ta vara på redan utbildade soldater för att bemanna några av de nya förbanden. Det gör att vi kan fokusera grundutbildningen mot krigsförband med mer avancerad materiel, eller där det är viktigt med högaktuell kompetens, säger Försvarsmaktens produktionschef Johan Svensson.
I nära samarbete med Totalförsvarets rekryteringsmyndighet (TRM) har därför personalreservens sammansättning analyserats. Drygt 5 000 värnpliktiga har nu fått en förlängd inskrivning, som annars upphör tio år efter det senaste tjänstgöringstillfället. Dessa värnpliktiga kommer efterhand att kallas in till en kortare repetitionsutbildning, för att de sedan ska kunna krigsplaceras i de nya lokalförsvarsbataljonerna och i militärbasernas bevakningsenheter.
Kriterierna vid uttagningen har varit ålder (ingen född tidigare än 1986) samt användbarhet och vitsord från den senaste tjänstgöringen. Dessa kriterier har sedan matchats mot befattningskraven i de nya förbanden. Detta har lett till att drygt 5 000 värnpliktiga nu omfattas av det förlängningsbeslut som TRM fattade den 26 november 2020. Målsättningen är att åtminstone 4 000 av dessa ska kunna få en ny placering i ett krigsförband.