Försvarsmaktens hundtjänstenhet (FHTE) har den 7 december tilldelat FM Gerda ett coin för lång och trogen hundtjänst. Peter Öhrling som är funktionsförvaltare för hundtjänsten på FHTE överlämnade coinet. Han berättar varför just Gerda får en utmärkelse.
– Gerda har varit operativ med hela tre hundförare vilket är ovanligt inom Försvarsmakten. En hundförare som nyutbildas erhåller i de flesta fall en färdigdresserad tjänstehund från hundavdelningen på Försvarsmaktens Hundtjänstenhet. Hundförare och hund tränas och behörighetsprövas tillsammans för att bilda ett ekipage. Vanligtvis har en hundförare sin hund tills att den ska pensioneras eller av andra anledningar inte längre passar för tjänstgöring. Ur Försvarsmaktens perspektiv har Gerda bidragit till ovanligt hög operativ effekt. Hon har stöttat dessa tre hundförare i sin utbildning men framför allt är det hennes envetna arbete på krigsförbandet, tillsammans med hundförarna, som utmärker sig, förklarar han.
Gerda delar sitt coin med samtliga inblandade i hennes historia och symboliserar det hårda arbete som läggs ner för och med Försvarsmaktens tjänstehundar.
Gerdas motto; Aldrig ge upp
Veronica, som var Gerdas fodervärd, minns med värme en hund med en ordentlig arbetsmotor redan som liten. Gerda älskade att leta efter familjens barn, leksaker och favoriten var tennisbollar.
– Jag kommer särskilt ihåg en gång då jag råkade kasta upp en leksak i ett träd. Utan att be mig om hjälp eller ens ha en tendens till att ge upp så letar hon oavbrutet i minst tjugo minuter innan jag lyckades få ner den. Samma sak hände när jag kastade en leksak i vattnet som sjönk. När jag försökte få henne att komma ur vattnet gav hon mig bara ett förargat ögonkast och fortsatte leta. När någon satte sig i soffan där hon tänkt ligga, då satte hon sig alltid på den personen tills denne flyttade på sig, hon var alltid mest uthållig. Att ge upp var inte hennes melodi, berättar Veronica.
Inte en självklar kandidat
Men Gerdas karriär som sökhund inom Försvarsmakten hade kunnat ta slut innan den ens börjat. Dressören Per Lindgren på FHTE tog emot Gerda i slutet av oktober 2012 när hon precis genomfört ett godkänt lämplighetstest (L-test).
– Min uppgift som dressör var att genomföra arbetsprov med henne för att utröna om hon kunde tänkas vara lämplig som sökhund. Hon var en trevlig hund som inte visade upp några dåliga egenskaper men var heller inte riktigt det vi letade efter. Trots det togs beslutet att Gerda skulle tas in i grunddressyr med inriktning sökhund. Det visade sig i efterhand vara ett bra beslut som lärt mig att inte vara för snabb att döma ut en hund. Många hundar växer i dressyren, säger Per.
Svampskogen väntar
Hundföraren Thomas Jansen är Gerdas nuvarande och sista hundförare. De har jobbat i ihop i 2 ½ år och han berättar att han nu behåller henne som sin privata hund.
– Gerda är trygg, självsäker och helt underbar! Hon har verkligen lärt mig massor som hundförare. Med åldern har hon blivit lite lättare att ha att göra med men hon vet verkligen vad hon vill.
Thomas vet att Gerda inte kommer att vilja sluta arbeta och det är här kantarellerna kommer in i bilden.
– Gerda ska bli kantarellsökhund, berättar han entusiastiskt och Gerda ger honom en förväntansfull blick.