Försvarsbeslutet lägger grunden för ökad säkerhet och stabilitet

– Det här är en stor och viktig satsning, i synnerhet med tanke på att vi lever i en tid med en osäker omvärldsutveckling. Beslutet lägger grunden för att kunna öka den krigsavhållande effekten och samtidigt bidra än mer till säkerheten och stabiliteten i vårt närområde, säger ÖB Micael Bydén.

Beslutets inriktning ligger i allt väsentligt i linje med Försvarsmaktens egen planering och möjliggör en långsiktighet i utvecklingen, något som saknats i tidigare försvarsbeslut.

– Detta är särskilt positivt och viktigt, då det tar tid att bygga försvarsförmåga, kommenterar ÖB.

Försvarsmakten kommer nu att fortsätta utveckla den militära förmågan och växa såväl i volym som geografiskt. Parallellt utvecklas de internationella samarbeten som redan sker, och där Finland intar en särställning.

Försvarsbeslutet innebär även stora möjligheter för Försvarsmakten att bidra till viktiga steg i utvecklingen av totalförsvaret, för ett mer robust och motståndskraftigt samhälle.

Några av förändringarna i korthet

• Personalförsörjning. Krigsorganisationen ska växa från dagens 60 000 till 90 000 personer år 2030. Antal värnpliktiga utökas till 8 000 per år under försvarsbeslutsperioden.
• Nya regementen. Nya regementen och en ny flottilj kommer på sikt att skapa förutsättningar för att ytterligare stärka försvarsförmågan.
• Armén. Två mekaniserade brigader organiseras under 2021-2025. Organisering av en tredje mekaniserad brigad och en reducerad motoriserad brigad för Stockholmsområdet påbörjas. Förbanden på Gotland förstärks. Under perioden ska också organiseringen påbörjas av bland annat en divisionsstab, en divisionsledningsbataljon samt två divisionsartilleribataljoner.
• Marinen. Antalet ubåtar ökar från fyra till fem. Korvetterna uppdateras och förberedelser för anskaffning av två nya ytstridsfartyg inleds. Ytterligare en amfibiebataljon etableras i Göteborg.
• Flygvapnet. Jas 39 Gripen C/D utgör fortsatt kärnan i stridsflygsystemet och kommer att tillsammans med Jas 39 E vara en viktig del av krigsorganisationen även efter 2030. Ytterligare jaktrobotar anskaffas, telekrigsförmågan stärks. Långräckviddig bekämpningsförmåga anskaffas inför perioden 2026-2030.
• Hemvärnet. Förstärks med ny materiel som fordon, sensorer och mörkermateriel.
• Cyberförsvar. Sveriges cyberförsvarsförmåga stärks, inte minst genom fördjupade samarbeten med aktörer i totalförsvaret.

Överbefälhavare Micael Bydén. Foto: Jimmy Croona/Försvarsmakten