– Vi ser att den sammantagna hotbilden har blivit alltmer komplex. Konflikternas karaktär har förändrats. De utspelas oftare i det fördolda och förnekbara, förs ibland genom ombud, på många olika domäner och med både militära och en bred palett av andra maktmedel. Motståndaren kan också öka eller minska intensiteten i åtgärderna ”att vrida av och på” över tid, vilket förstärker den icke-linjära karaktären, sa Jonas Haggren.
Chefen för ledningsstaben underströk att Försvarsmakten därför måste vara en organisation i ständigt lärande som snabbt och flexibelt kan anpassa sig och kunna agera såväl inom det traditionella stridsfältet, alltså väpnad strid, som inom nya domäner, till exempel rymd, cyber och AI.
– Den framtida operationsmiljön kommer att till stor del påverkas av den accelererande teknikutvecklingen, men också av klimatförändringar. Detta förändrar konfliktens karaktär och förutsättningarna för striden, sa Jonas Haggren.
Han förväntar sig därför att Försvarsmakten ges utökad delaktighet och breddade uppgifter inom det totalförsvar som börjat byggas upp.
– Det är inte enbart militära angrepp som vi gemensamt i totalförsvaret behöver förbereda oss för. Vi kan förvänta oss att socioekonomiska spänningar, klimatförändringar, hårt belastade ekologiska system, strategisk konkurrens inom flera samhällsområden – till exempel infrastruktur, hälso- och sjukvård – kommer att påverka Försvarsmaktens verksamhet.
Han konstaterade att detta är något som en potentiell motståndare kommer att försöka nyttja till sin fördel. Försvarsmakten och andra samhällsaktörer bör därför vidareutveckla samarbetsformerna för att tillsammans bygga en förståelse för de utmaningar som Sverige måste kunna möta.
Läs hela anförandet här.