– Jag tycker det har varit över förväntan, det har varit bättre och roligare än jag trodde det skulle vara. Jag trodde jag skulle frysa hela tiden, men inte ens när det var runt 25 minusgrader frös jag. Det är så häftigt att få testa det vi lärt oss och att det funkar, säger Joel Andersson, som just nu utbildas till minsoldat vid Amfibieregementet i Göteborg.
De senaste två veckorna har Amfibieregementets värnpliktiga lämnat klippor, kust och skärgårdsmiljön bakom sig för att istället lära sig mer om vintern längre in i landet. Ett avgörande inslag i utbildningen av förbandets blivande amfibiesoldater som i förlängningen ska kunna verka var och när som helst i gränslandet mellan hav och land längs med hela Sveriges kust.
– Amfibieregementet är ett operativt rörligt förband. Trots fåtaligheten i amfibiesystemet förväntas vi kunna lösa våra uppgifter längs med hela Sveriges kust. Något som i sin tur förutsätter att vi har förståelse för de olika krav som kusten vid Koster, respektive Haparanda, ställer på oss och vår utrustning. I Boden får vi möjlighet att öva och utbilda under förhållanden som är svåra att återskapa någon annanstans, säger överste Patrik Gardesten, chef för Amfibieregementet.
En annorlunda fiende
Syftet med vinterutbildningen är inte att göra amfibiesoldaten till en fullfjädrad vinterkrigare eller att de värnpliktiga ska få prova på de värsta tänkbara förhållandena. Tvärtom handlar amfibiesoldatens vinterutbildning i stort om att ge den enskilde soldaten en inblick i, samt ökad förståelse för, vad som krävs för att överleva och effektivt kunna verka i en miljö där kyla, djupsnö och mörker utgör en av de största fienderna.
– Vinterutbildningen ska vara lagom svår för våra soldater. Har man aldrig varit uppe i Norrland tidigare, stått på ett par skidor innan eller sovit i tält under vinterhalvåret behövs inte 30 minusgrader och storm för att den enskilde soldatens ska känna sig utmanad. Det viktigaste för oss har varit att samtliga fått förståelse för vikten av rutiner och konsekvenserna som riskerar att uppstå om man exempelvis struntar i att äta, byta strumpor eller ta av sig värmeplaggen vid hårt arbete, säger major Hans Näslund, chef för utbildningsbataljonen vid Amfibieregementet.
Joel utbildas till minsoldat vid Amfibieregementet i Göteborg. För honom har en av de största skillnaderna från skärgården varit snön.
Foto: Ditte Boysen Ruge/Försvarsmakten
Unika upplevelser för livet
Efter att ha tillbringat vistelsen i norr boendes i allt från tält till snögrotta och snögrop har de värnpliktiga nu fått med sig många nya insikter, lärdomar och kunskaper att utveckla vidare under utbildningen.
– Utbildningen var mer givande än vad jag hade förväntat mig. Jag förväntade mig mest eldställningar och att vi skulle springa runt mellan värn. Det är betydligt mer vi har fått lära oss här skulle jag säga. Allt från hur du inte ramlar på skidor, till hur man framrycker taktiskt i den här miljön som jag aldrig hade kunnat tänka mig själv. Även överlevnad. Hur du håller stridsvärdet och dig själv vid liv, det vill säga hur viktigt det är att vidta vissa åtgärder, säger Max Berntsson, blivande minsoldat vid Amfibieregementet i Göteborg.