Under årets Vintersol har det varit fokus på ökad stridsförmåga i vintermiljö. Målet var att samöva förbanden i subarktiska förhållanden mot en bakgrund av ett nationellt högkonfliktscenario inom brigads ram med enheter från sex olika förband. Efterhand planeringsarbetet fortskred inför övningen föll flera deltagande enheter bort och övningsledningen fick styra om för att få till övningen.
– Trots att flera enheter föll bort har vi fått till en bra övning, ett bra planeringsarbete har bäddat så att vi lyckats genomföra många bra moment. De deltagande bataljonerna har samordnat sina ingående delar för att tillsammans uppnå övningens målsättningar, fortsätter Nils Johansson.
Förberedelser inom respektive kompani
Övningen inleddes med att förbanden utgångsgrupperade i närområdet och började förbereda sig kompanivis. 193:e jägarbataljonen transporterades under den andra övningsdagen till Älvsbyn för att med snöskotrar ta sig in i övningsområdet. Där fortsatte verksamheten med förberedelser för bataljonens uppgifter under övningen; fast och rörlig spaning på djupet samt bekämpning av prioriterade mål bakom fiendens linjer.
På civil mark
Under onsdagen inleddes sedan det stora lyftet där tungtransportplutonen var i fokus. Nu skulle allt flyttas ut till området norr om Älvsbyn där striderna på civil mark tog sin början.
Förutom 191:a mekaniserade bataljonen med alla stridsfordon, bandvagnar, traktorer och andra tunga fordon var det även fiendestyrkan som bestod av ett tillfälligt sammansatt skyttekompani med en pansarskyttepluton med heltidsanställda soldater, tre stridsfordon 90, en bärgningsbandvagn samt en skyttepluton med deltidsanställda soldater.
Fördröjningsstrid och eldöverfall
Under helgen 20-21 mars har de deltagande förbanden hamnat i ett antal sammanstötar och en mängd stridssituationer har utspelats. För den 191:a mekaniserade bataljonen har fördröjningsstrid varit i fokus. Syftet har varit att förhindra motståndaren att ta sig längre in i bataljonens område. 193:e jägarbataljonen genomförde bland annat ett överraskande eldöverfall mot 92:a artilleribataljonens trosskompani som verkligen fick bekänna färg mot jägarna.
En del av helheten
Rekryten Gustav Villén, sjukvårdsgruppchef på stab- och understödskompaniet vid I 19, är nöjd med övningen.
– Det är roligt att vara sjukvårdare, men när man väl ska släpa någon lirare över 200 meter så ångrar man sig för stunden. Men jag tycker det har varit en bra övning där man verkligen har fått känna av hur man är en del av kugghjulet inom försvaret här uppe i Boden. Man får en helhetsbild och ser hur allting klaffar.
Kamraten och gruppchefen Gustav Nordlin är även han nöjd med övningen.
– Det har varit väldigt roligt att få användning av allt man har lärt sig under grundutbildningen på ett konkret sätt i övningen.
Markstridsskolan följer förbandens rörelser
Under Vintersol har också Stridsträningsanläggningen, STA, från Markstridsskolan i Skövde varit på plats och följt förbanden i terrängen. STA är en modern, mobil anläggning för utvärdering av markstridsförband från kompani och upp till bataljons storlek. Det är ingen simulatoranläggning i den bemärkelsen att personal sätts in i en virtuell värld för att öva. Enheterna övar på vanligt sätt och STA kan följa dem direkt på datorskärmar, systemet samlar under övningen in data avseende positioner, träffresultat och verkan genom sensorer i västar, på fordon och i byggnader. Det insamlade underlaget sammanställs och presenteras för det övade förbandet vid utvärderingar.
Praktisk samverkan och samordning
För 92:a artilleribataljonen har det varit en givande övning med många positiva erfarenheter att ta med sig.
– Vi är nöjda, att vi överhuvudtaget fick till en övning trots den rådande situationen med pandemin är bara det mycket positivt, säger överstelöjtnant Thomas Bjerregard, biträdande övningsledare och bataljonsövningsledare vid A 9.
För artilleribataljonen har övningen haft två delar, en del där man i scenariot understött den mekaniserade bataljonen med "spelad" indirekt eld och en del man genomfört skarpskjutningar från flera olika platser, bland annat Pagla, Hedenbasen och Kilen.
– Övningens olika karaktärer har gett oss utmaningar och varit mycket lärorika. Den understödjande delen har gett oss krav på praktisk samverkan och samordning mellan chefer och förband och vi har också fått möjlighet att slipa på vår artilleritaktik under skarpskjutningarna.
– Den här typen av övningar är viktiga för oss, vi måste få öva på att understödja andra förband och där vi flyttar oss runt i terrängen. I den bästa av världar ska de som understöds av oss inte märka att vi flyttar på oss, fortsätter Bjerregard.
– Jag vill också understryka att befäl, anställda soldater och värnpliktiga har visat en positiv inställning och en vilja att göra sitt bästa under hela övningen, avlutar Thomas Bjerregard.