Vid marinvarvet i Karlskrona har Saab Kockums nyligen genomfört en omfattande så kallad halvtidsmodifiering av HMS Uppland. I dag är hon två meter längre och utrustad med den senaste tekniken.
– Man kan jämföra det med en mobiltelefon. Det är samma skal som tidigare, men med den senaste telefonmodellens teknik, säger fartygschefen och örlogskapten Tobias, som inte vill att vi skriver hans efternamn. Ubåten har precis levererats och ligger vid kaj på varvsområdet intill Örlogshamnen i Karlskrona, där de sista arbetena görs innan den ska tas i tjänst hos Första ubåtsflottiljen.
I februari lämnar Tobias över HMS Uppland till sin efterträdare och går i land efter flera år som befälhavare på ubåten. Vi ska återkomma till hans erfarenheter från livet under ytan, men först en kort bakgrund till nyheten från december 2020: att två ubåtar i Gotlandsklassen levererats under året till Marinen efter stora modifikationer.
Tysk ubåt gjorde Sverige till en ubåtsnation
Den svenska flottan sjösatte sin första ubåt redan 1904, i en tid när man reste med häst och vagn på land. När ljuset i kasernen kom från fotogenlampor och värmen från kaminer och kakelugnar. Under andra världskriget byggde Sverige upp ett ansenligt ubåtsvapen och ubåtarna byggdes inom rikets gränser. Under krigets sista dagar kom plötsligt en tysk ubåt av typ 21, den tidens allra modernaste, in på svenskt vatten. Besättningen överlämnade sig efter att de sänkt sin farkost. Flottan bärgade och plockade ner den tyska båten bit för bit. Sverige var i ett slag en ubåtsnation med teknologi i absolut framkant. Och det är vi än i dag.
Gotlandsklassen blev internationellt känd efter övningar med amerikanska flottan i början av 2000-talet. Där visade klassen sin fulla potential. Den är helt enkelt väldigt svår att upptäcka. En av hemligheterna bakom det är de extremt tystgående stirlingmotorerna.
– Här står de! Inte större än två rejäla restaurangkylar, säger fartygschefen Tobias och pekar på metallkåporna till den senaste versionen som installerades på HMS Uppland som en del av halvtidsmodifieringen.
Exakt vad som finns under kåporna är en välbevarad hemlighet. Örlogskaptenen som för befälet på ubåten förklarar vad halvtidsmodifieringen innebär.
– De nya stirlingmotorerna är effektivare och ger oss ytterligare förlängd uthållighet i u-läge mot vad vi hade innan.
All teknik revs ut
Halvtidsmodifieringen innebar bland annat att all teknik revs ut och ersattes med den allra modernaste teknologin. Man har till och med plockat bort det klassiska periskopet och ersatt det med en optronisk mast, med sensorer som ser och hör mer än de mänskliga sinnena klarar.
– Det är svårt att se skillnad, men ett tränat öga kan se skillnad på en ny och en gammal Gotlandsubåt. När masterna är hissade så kan man se att det är en annan konfiguration på masterna än tidigare.
Över 50 nya system har satts in ombord. 20 av dessa kommer att finnas på den nya Blekinge-klassen, A-26. Ny passiv sonar har installerats, alltså det instrument som använder ljudvågor för att hitta andra farkoster och att kartlägga omgivningen. Nya system för ledning har installerats och andra nyheter ska förbättra arbetsmiljön. Exakt vilka system som avses och vad de kan göra är dolt i samma hemlighetsfulla dunkel som vilar över hela ubåtsverksamheten. Mystiken skapar en särskild sorts dragningskraft.
En ubåtsromantiker av stora mått
– Jag är en ubåtsromantiker och har drömt om att få vara på ubåt sedan jag var tolv år gammal. Det här yrket har varit allt jag föreställt mig och lite till. Dramatik, glädje, ilska och sorg. Jag älskar det här jobbet. Det händer något i mig varje gång jag går ner. Att få stänga luckan och försvinna är en väldigt speciell känsla, berättar Tobias.
Han har tillbringat mer än tusen dygn ombord. Den 1 februari går han i land för sista gången och lämnar över HMS Uppland till näste befälhavare. Det har blivit dags att lämna över fartygschefens hytt till näste befälhavare.
– Jag får väl föra befälet över ett skrivbord framöver, säger han och skrattar lätt.
– Det kommer att bli bra, även om jag lär sakna livet ombord.
Tobias sätter sig på den blå, smala britsen i hytten, och summerar sina många år under ytan.
– Här har det tillbringats ett antal nätter. I mitt fall … tusentals. Ett antal år, om man lägger ihop dem. Jag har tillbringat midsomrar här och varit ombord vid jul. Då ser man till att ha så trevligt det går, men det blir ingen snaps.
Mindre formellt under ytan
Livet ombord på en ubåt innebär en mycket speciell tillvaro och är mer informell än i andra delar av Försvarsmakten. De sjömän och officerare som ingår i besättningarna är en del i ett stående förband där krigsorganisationen i stort sett består av dem som finns på plats. Det påverkar stämningen ombord. Behovet av att visa upp den formella rangordningen är inte lika stor som i andra delar av Försvarsmakten, men när läget blir skarpt vet alla vem som ska göra vad.
– Ställföreträdande fartygschef eller värnpliktig, alla bemöts på samma sätt. Alla hör på mitt röstläge när det är läge att sluta prata om vad som hänt i helgen. Man kommer nära varandra och det går fort. Vi sover till och med i varandras sängar.
Besättningen sover i skift. Hur schemat läggs upp varierar från besättning till besättning. När de befinner sig ute till havs och långt under ytan ställs tillvaron regelbundet på sin spets. Ett litet fel kan leda till ett livsfarligt tillbud även i fredstid.
– Det finns tillfällen när det har kommit in vatten i båten. Då går det snabbt att hitta den knapp som stänger alla ventiler till skrovgenomföringarna, kan jag säga. Brand ombord är något man verkligen fruktar. Så när brandlarmet går är det inte kul, det är något vi övar mycket på att hantera så snabbt som krävs, säger Tobias.
God anda trots trånga utrymmen
Besättningen lever tillsammans på de få kvadratmetrarna ombord under långa perioder och det bygger starka relationer.
– Det går snabbt att komma in i gemenskapen om man passar in, något som visar sig snabbt. Vi känner varandra väldigt bra här.
Vardagen ombord flyter fram i långsamt tempo, men när något händer växlas intensiteten upp blixtsnabbt. Högtalarna ljuder: Klart skepp! Klart skepp! Sedan smäller det till.
– Ubåtstjänst handlar om att tempoväxla. Först händer ingenting, sedan händer allt.
Underrättelseinhämtning är ett vanligt uppdrag. Objektet kommer som en snigel och försvinner som en blixt, brukar man säga.
Inte många känner till hur livet ombord på en ubåt ter sig. Tobias förklarar att vardagen där är både lik och olik det många av oss landkrabbor sett på film och tv.
– Det är en myt att ubåtsmän är smutsiga och att det är ett smutsigt jobb. Det har varit skitigt ombord förr och dåligt med tillgång på vatten för tvätt. I dag kan alla i besättningen duscha regelbundet, det betyder mycket för stridsvärdet.
En ubåt i Gotlandsklass är en tekniskt avancerad maskin. De specialister som hanterar systemen ombord ställs inför regelbundna prövningar.
– Jag kan inte nog uttrycka min respekt för deras kunskap. De är magiskt duktiga. Jag har många gånger övervägt att avbryta uppdraget på grund av något problem, men då specialisterna har kunnat fixa det.
Tidtagaruret är med ombord
Många har en föreställning av hur tillvaron på en ubåt ser ut, men få vet hur det fungerar i verkligheten. Den som sett många ubåtsfilmer minns kanske scener där fartygschefen väntar spänt med sitt tidtagarur när torpederna är i vattnet. Det är en realistisk skildring. Så kan det gå till också i en modern ubåt, berättar fartygschefen Tobias.
Han har alltid sitt tidtagarur med när han går ut med HMS Uppland.
– Det tar jag fram när jag beräknar torpedernas bana och när de är framme vid målet.
Sjögång och sjösjuka är något alla i marinens besättningar får lära sig att leva med. Ubåten påverkas också av sjögång, en rejäl storm märks ner till 50 meters djup.
I och med att moderniseringen av de två ubåtarna i Gotlandsklassen nu är klar så har Första ubåtsflottiljen åter fyra ubåtar i tjänst. Det innebär en fördubbling av antalet tysta väktare utanför våra kuster. Inom några år ansluter HMS Blekinge, den första båten i nya A 26-klassen.
Sveriges vapen djupt nere i havets svarta vatten blir då ännu farligare.