I veteranernas tjänst

Enligt officiella siffror har mer än 66 000 svenskar tjänstgjort i en internationell militär insats och nästan 55 000 av dessa var fortfarande vid liv 2020*. Då en soldat eller officer lämnar Sverige för en insats blir även dennes anhöriga involverade och ibland hörs uttrycket "hela familjen gör utlandstjänst". Det är en stor förändring för samtliga inblandade vilket kräver stöd och vägledning. Livgardet har därför, precis som övriga förband inom Försvarsmakten, en lokal resurs som arbetar med frågorna som kommer med uppdraget.

En man i blå t-shirt tittar in i kameran och ler
En man i blå t-shirt tittar in i kameran och ler
Håkan Melinder är anhörig- och veteransamordnare på Livgardet. Foto: Svante Rinalder/Försvarsmakten
tre soldater i uniform går på led i ett ökenliknande område. I förgrunden står en civil man vid ett fordon.
Före, under och efter missionstiden finns stöd och guidning att tillgå för både soldater, officerare och deras anhöriga. Foto: Arkivbild från Armémuseum

— Det börjar bli en hel del som har gjort en utlandsmission. Men samtidigt är det en erfarenhet som är rätt unik att ha.

Det är Håkan Melinder, anhörig- och veteransamordnare på Livgardet, som reflekterar över antalet utlandsveteraner och påminner om att det finns många som gjort fler än en utlandsmission.

— Sverige har löst närmare 120 000 uppdrag, alltså tjänster, och många har åkt mer än en gång.

Han visar upp en mängd statistiskt material i sina bokhyllor men även forskningsrapporter i form av inbundna fina böcker. Tack vare Försvarsmaktens Veterancentrum som inrättades 2017 finns det idag betydligt mycket mer material som handlar om utlandsveteraner än 2002 när Håkan Melinder själv skrev sin universitetsuppsats, som handlade om ”Stressreaktioner hos svenska FN-soldater”.

— Då kunde jag bara hitta en tunn skrivelse på svenska, en uppföljning av de fyra första insatserna i Bosnien. Det fanns också en bok om psykotraumateori men det var allt och jag fick istället läsa israelisk, amerikansk och norsk litteratur. Nu finns det mycket mer, berättar han.

En lyssnande roll

Håkan Melinders arbete går ut på att vara en samordningsresurs för veteranerna och deras anhöriga. Han träffar dem före, i vissa fall under och efter de genomför sin utlandsinsats. Bland mycket annat informerar han om den lag som innebär att Försvarsmakten är skyldig att följa upp sina veteraner i fem år efter avslutad insats. Om Livgardet är ansvariga för en insats håller han även träffar för anhöriga och är en part de kan kontakta under tiden deras närstående befinner sig utomlands. Håkan har själv ett antal utlandsinsatser i bagaget vilket han tror är en fördel som underlättar kontakterna han har med både veteranerna och deras anhöriga. Han förstår ramarna och pratar samma språk.

Sina egna erfarenheter från olika insatser är dock inget han är dryftar i sina samtal med veteranklienterna, han är noga med att påpeka att hans arbete handlar om att lyssna in, hjälpa och möta personen där den är. Att lyssna på varandras historier finns ett annat forum för, nämligen Svenska veteranförbundet, de har kamratstödjare som veteranerna kan kontakta.

Ingen bortre tidsgräns

När lagstiftningen för internationell militär insats kom 2010 sattes ingen tidsgräns för hur långt efter avslutat uppdrag man kan anmäla en arbetsskada. Därför har Håkan hanterat arbetsskadeanmälningar från både 1993, 2004 och 2010. Det hör inte vanligheterna men de är ändå ärenden som sticker ut, menar han.

— Det gäller att guida och hjälpa de personerna att få det stöd de behöver och har rätt till idag, säger Håkan och beskriver två av dem lite närmare.

En fysisk sjukdom, utlöst av en traumatisk upplevelse 2004, gör att en individ idag inte kan jobba med det den är utbildad till.

— Jag kunde bland annat sätta personen i kontakt med Försäkringskassans avdelning som hanterar ärenden för utlandsinsatser. De har särskilda utredare som är duktiga på den här typen av fall. Om hen inte hade haft rätt till hjälp skulle hen kunna söka stöd hos Kungafonden och då kan jag hjälpa till med det. Hade personen behövt samtalsstöd finns flera vägar att gå.

Det andra ärendet har sin början redan 1993. En person skadade då tänderna under en insats, vilket ledde till att denne under 2015 hade förlorat alla sina tänder och behövde ekonomiskt stöd för att bygga tandbryggor.

Ett personligt möte

Det bästa med jobbet anser Håkan Melinder är det personliga mötet med individerna som antingen är förväntansfulla inför sin kommande insats, eller behöver stöd under och efter avslutat uppdrag. Pandemin har förvisso fört positiva delar med sig, som digitala anhörigträffar där många fler närstående kan delta än på de fysiska träffarna. Men uppföljningen som Håkan brukar göra på plats i ett insatsområde, den har varit omöjlig att genomföra.

— I normalfall, för en sexmånadersmission, håller jag föreläsningar innan de reser och ungefär sex veckor innan de kommer hem åker jag ner till dem och gör en uppföljning på plats. Där intervjuar jag ett antal människor och skriver en rapport om hur förbandet mår och vad vi eventuellt behöver tänka på inför hemkomst, berättar Håkan.

Det finns ett dock ett personligt möte som Håkan hoppas ska bli av inom kort. Nämligen genom ett litet firande på självaste Veterandagen den 29 maj.

— Jag hoppas kunna träffa gruppchefen från min första insats och ta ett glas vin tillsammans med honom på min veranda. Vi har fortfarande kontakt fast det är 26 år sen vi möttes i Bosnien.

Livgardet på veterandagen

Mötet mellan Håkan Melinder och hans före detta chef är en av många bekräftelser på att en militär insats knyter oerhört starka band för livet utlandsveteraner emellan. Under Veterandagen, som är tillägnad all svensk myndighetspersonal som har varit utsänd i internationell tjänst, uppmärksammar Livgardets dessa hjältar genom en kransnedläggning vid regementets minnesstenar för de som stupat i internationell tjänst.

 

Se direktsändningen från Veterandagen.

Tid: lördag 29 maj kl. 14.30

Plats: Försvarsmaktens Youtube-kanal

*Siffran kommer från Skatteverket.