I Östersjön befinner sig ständigt omkring 4 000 handelsfartyg på väg att lasta eller lossa gods. Sjöfarten är avgörande för att vårt samhälle ska kunna fungera. Dessutom är Östersjön högintressant för många olika nationer som övar eller vill visa närvaro med sina örlogsfartyg. Denna militära verksamhet i vårt närområde har ökat i omfattning de senaste åren i takt med att omvärldsläget försämrats.
Det är stora havsytor som ska övervakas.
Foto: Tredje helikopterskvadronen/Försvarsmakten
Upptäcka avvikelser är nödvändigt
För att få en bild av vilka alla dessa civila och militära fartyg är, patrullerar marinens fartyg Östersjön och västkusten, understödda av sjöövervakningscentralerna iland.
– Att ha koll på vad som rör sig runt vår kust är mycket viktigt. På så sätt skapar vi en normalbild och kan lättare upptäcka om situationen förändras. Dessutom visar Sverige marin närvaro och demonstrerar vår vilja att hävda territoriet, säger kommendör Per Edling, chef för Tredje sjöstridsflottiljen.
I sjöinformationscentralerna studerar skarpa operatörsögon skärmar med radarekon över svenskt hav och närliggande vatten.
Foto: Carolina Lorentzson Nilsson/Försvarsmakten
Inte bara fartyg
Fartygen är en del i sjöövervakningen. Men de kan inte vara överallt under dygnets alla timmar. De kompletteras av jobbet som görs av sjöövervaknings- och spaningsoperatörerna i Sjöinformationskompaniet. Dygnet runt studerar skarpa operatörsögon skärmar med radarekon över svenskt hav och närliggande vatten. Spaningsoperatörerna undersöker även vattenvolymen under ytan för att ge en så komplett bild som möjligt.
Informationen de jobbar med kommer bland annat från fasta radarstationer, fartygs AIS-sändare, kameror som skickar rörliga bilder och undervattenssensorer som visar på rörelser runt vår kust. För att ytterligare förfina informationen kompletteras den med uppgifter från marinens fartyg och från flyg med uppdrag att identifiera intressanta fartygsekon. Den sammanställda och kontinuerligt levande bilden skapar ett beslutsunderlag för personalen i den marina ledningscentralen att leda de svenska sjöstridskrafterna, och ger en normalbild av hur det ser ut runt vår kust.
I stridsledningscentralen på fartyget sammanställs all information och därifrån kommunicerar man med sjöinformationscentralerna iland.
Foto: HMS Karlstad/Försvarsmakten
Utbyte av information
Till vardags finns flera samarbeten mellan nationer där sjölägesinformation utbyts. Sverige och Finland har ett bilateralt avtal, SUCFIS. Dessutom finns samarbetsavtalet SUCBAS (Sea Surveillance Co-operation Baltic Sea and Approaches) mellan Sverige, Finland, Danmark, Estland, Litauen, Lettland, Tyskland, Polen och Storbritannien. Dessa samarbeten är mycket värdefulla eftersom de gör att vi i god tid kan se vad som närmar sig vårt område.
– Vid en kris eller konflikt i vårt närområde kan vi inte lita på att ostört få denna information på samma sätt som i fredstid från våra partners. Då kommer egna fartyg till sjöss vara avgörande för att vi ska kunna se vad som händer i omvärlden och kunna vidta rätt årgärder, avslutar Per Edling.