I år deltar 18 nationer, varav Sverige och Finland deltar som partnerländer till Nato. Mellan den 6-18 juni kommer ett 40-tal fartyg, 60 flygplan och helikoptrar med totalt 4000 sjömän och soldater öva ubåtsjakt, luftförsvar, amfibieoperationer och minröjning. Fartygschef på HMS Karlstad är örlogskapten Magnus Åkesson:
– Det känns bra att kasta loss. Baltops blir årets första stora internationella övning för min besättning. Denna blir min sjätte Baltops och det brukar vara en mycket bra och utvecklande övning med kvalificerade och kompetenta deltagare.
Strategiskt viktiga områden
Som vanligt är övningen uppdelad i två delar. Den inledande delen genomförs vid de strategiskt viktiga Östersjöinloppen och består av olika vapenövningar och träning på sjötrafikkontroll. Den avslutande tillämpade delen är okänd för deltagarna och kretsar kring ett fiktivt scenario där styrkan ställs inför olika situationer. Mot slutet har övningen förflyttat sig till Östersjön där en amfibieoperation ska genomföras i Litauen. Baltops 50 leds från Portugal av en övningsledning från Naval Strike and Support Forces Nato, STRIKEFORNATO.
Viktig och värdefull övning
– Usa och Nato är viktiga samarbetspartners för Sverige och genom att delta i Baltops utvecklar vi vår förmåga att jobba tillsammans med andra, säger Per Edling som är chef för Tredje sjöstridsflottiljen.
Ombord på HMS Karlstad kommer besättningen att jobba på precis som vanligt. Svenska marinen är mycket interoperabel och kan mycket snabbt och enkelt jacka in i en gemensam stridsgrupp med våra internationella partners.
– Vi ska ingå i en stridsgrupp tillsammans med bland annat amerikanska, tyska, finska och italienska fartyg. Som brukligt är den utmaningen att få till sambandet med de övriga. Som icke Natomedlem får man inte automatiskt tillgång till krypton och annat som behövs. Det brukar lösa sig men kräver mycket arbete inför varje övning, säger Magnus Åkesson.
En unik förmåga
HMS Karlstad är det minsta fartyget i stridsgruppen där de flesta andra är betydligt större jagare och fregatter. Magnus Åkesson avslutar:
– Vi kompletterar de övriga fartygen och kommer mest till vår rätt när vi opererar kustnära. Våra sensorer är anpassade för den miljön och vi är snabba. Där har vi en förmåga som saknas hos de övriga fartygen i styrkan.