En vind blåser pinande kall över det öppna fältet på Ravlunda skjutfält i södra Skåne. Ett lågintensivt mullrande hörs på avstånd. Om man inte koncentrerar sig smälter det bekanta motorljudet från ett stridsfordon 90 in i den allmänna ljudbilden.
Bakom en ås dyker det upp en granatkastarpansarbandvagn 90, GRKPBV 90, som grupperar och siktar in sig på målkoordinaterna. Granater blottar sig vid mynningen när pjäsen laddas.
Fyr! Två snabba skott dundrar iväg och skickas långt bortom blickfånget. Vagnen ger sig av för att omgruppera.
På bara ett par minuter har den nya GRKPBV 90 grupperat, avfyrat och gett sig av för att omgruppera. En stor skillnad jämfört med det tidigare granatkastarsystemet, som drogs på en kärra bakom bandvagn.
– Grupperingstiderna går ner ganska avsevärt och framförallt omgrupperingen. Från dess att vi har skjutit och motståndaren lokaliserat vår position kan vi på ett väldigt effektivt och snabbt sätt ta oss från den platsen – snabbare än vad vi kan göra med det dragna systemet, säger fanjunkare Ola Persson, plutonchef på GRK-plutonen vid Södra skånska regementet, P 7.
Kontrakt 2016 – slutleverans i juni
Fordonet har effektiviserat granatkastarplutonens förmåga att snabbt kunna manövrera som understöd i den mekaniserade striden. Men tidsförhållandena har varit imponerande även i utvecklingen av fordonet. I december 2016 skrevs kontraktet med BAE Systems Hägglunds om utvecklingen av granatkastarpansarbandvagnen.
– Att gå från kontrakt sent december 2016 till utbildning av värnpliktiga redan i september 2019, det är en stor framgång och det är mycket bra jobbat av alla inblandade, säger brigadgeneral Mikael Frisell, chef för armémateriel vid Försvarets materielverk, FMV, och fortsätter:
– Vi får ett snabbt och rörligt system med splitterskydd som kan följa med bataljonerna i sitt höga tempo och i sin strid, både vad gäller framryckning, gruppering och omgruppering. Inte minst sitter personalen under splitterskydd både under framryckning och när man agerar och skjuter understödseld för bataljonen.
Extrema temperaturer i subarktiskt klimat
Snön ligger tung över backen på Lombens skjutfält uppe i de täta skogarna i östra Norrbotten. En pluton om fyra vagnar framrycker i hög hastighet genom den djupa snön på väg mot sin nya grupperingsplats i väntan på order.
– Under vintertid påverkas egentligen inte pjäsen av klimatet eller yttre förhållanden eftersom den har ett skalskydd. Vagnen är mycket driftsäker trots att det är väldigt kallt. Vi har testat den i temperaturer under minus 30 grader och den klarar det subarktiska klimatets friktioner på ett utmärkt sätt. Det är en stor skillnad jämfört med det dragna systemet, säger översergeant Mikael Sandling, chef för granatkastarplutonen vid Norrbottens regemente I 19.
Många är fördelarna med det nya granatkastarsystemet. Oavsett om det är pinande vind och tung nederbörd eller häftigt snöfall och extrema temperaturer i det subarktiska klimatet bidrar vagnen till att besättningen kan upprätthålla sitt stridsvärde och därmed kunna lösa sina uppgifter på bästa sätt.
– Jämfört med det dragna så skulle jag säga att vi har det väldigt mycket lättare och mer bekvämt. Vi har ju en vagn som är varm – vi kan reglera själva hur varmt eller kallt vi vill ha det. Vi kan även omgruppera väldigt fort och vi är splitterskyddade, säger Adelia Kraft, värnpliktig vagnchef på P 7.
Slutleverans – dialog pågår
I början av juni genomförde Försvarets materielverk slutleveransen av de totalt 40 vagnar som beställts. Men redan nu pågår en dialog om en utökad beställning för att på sikt täcka arméns tillväxt.
– Det här är ett mönsterprojekt som levererat både förmåga och materiel till armén som får en granatkastare som kan verka i och följa den mekaniserade striden, säger arméchefen, generalmajor Karl Engelbrektson.